Tjocktarmscancer hör till gruppen cancerformer som drabbar tarmkanalen och matsmältningssystemet. Sjukdomen förekommer ofta samtidigt med ändtarmscancer, och de två formerna benämns därför gemensamt som kolorektal cancer. I cirka 90 procent av fallen utgår cancern från polyper – så kallade adenom – som växer i tjocktarmens slemhinna.
Tjocktarmscancer är en långsamväxande sjukdom som länge kan vara helt symtomfri, vilket innebär att den ibland upptäcks först i ett avancerat skede. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling, cytostatika eller en kombination av dessa metoder.
Tidigt upptäckt tjocktarmscancer behandlas nästan alltid med någon form av operation. Det vanligaste ingreppet är en segmentell resektion, även kallad kolektomi, där tumören, en mindre del av den omgivande tarmen samt närliggande lymfkörtlar tas bort. De återstående tarmdelarna sys sedan ihop, vilket oftast bevarar en normal tarmfunktion.
I vissa fall anläggs en tillfällig stomi, det vill säga en öppning i buken som leder avföringen till en påse istället för genom tarmen. Detta ger tarmen ro att läka. Operationen anses generellt sett vara relativt säker, och sjukhusvistelsen brukar vara mellan fem och sju dagar.
Vid vissa mycket tidiga cancerformer behövs ingen kolektomi. Istället förs ett tunt, böjligt instrument – ett koloskop – upp via ändtarmen utan att något snitt behöver göras i buken. Cancerförändringar på slemhinnan kan då avlägsnas direkt genom instrumentet, eller så tas polyper bort genom en polypektomi.
Det finns två olika operationsmetoder när en kolektomi behövs. Vid en öppen kolektomi görs ett långt snitt i buken, vilket medför en längre läkningsprocess. En nyare metod är laparoskopisk kolektomi, där kirurgen arbetar genom flera småsnitt med hjälp av specialinstrument. Denna teknik förkortar återhämtningstiden avsevärt.
Vid en partiell kolektomi avlägsnas endast den tarmdel där cancern finns, tillsammans med en mindre omgivande marginal. Detta räcker för mindre tumörer och låter patienten behålla normal tarmfunktion, eftersom de kvarvarande tarmdelarna kopplas ihop.
En total kolektomi innebär att hela tjocktarmen tas bort. När detta är nödvändigt måste kirurgen skapa en öppning i bukväggen – en stomi. Tarmens fria ände förs ut genom bukväggen och sys fast mot huden, så att avföringen kan lämna kroppen genom öppningen och samlas upp i en speciell påse, en stomipåse, som patienten bär.
Möjliga besvär efter tjocktarmskirurgi beror på flera faktorer, exempelvis patientens allmänhälsa och operationens omfattning. Smärtor är vanliga under några dagar efter ingreppet, och aptiten kan vara nedsatt under återhämtningen.
I ovanliga fall kan blodproppar, blödningar eller organskador uppstå. Om de sammanfogade tarmändarna inte håller ihop ordentligt kan det i sällsynta fall uppstå läckage som orsakar infektion. Dessutom kan ärrvävnad, så kallade adhesioner, bildas i buken efter operationen och i vissa fall blockera tarmen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online