Akut myeloisk leukemi (AML) är en cancerform som uppstår i benmärgen, där blodceller bildas. Enligt National Institutes of Health drabbar sjukdomen oftare män än kvinnor, och risken ökar med åldern – de flesta som insjuknar är runt 65 år eller äldre.
AML är inte en enda enhetlig sjukdom utan delas in i åtta olika subtyper, benämnda M0 till M7. Klassificeringen baseras på vilken typ av blodcell som har blivit cancerogen och hur mogna cellerna är. Nedan följer en genomgång av de olika typerna.
Vid odifferentierad leukemi (M0) producerar benmärgen stora mängder leukemiceller, så kallade blaster. Dessa celler är så omogna att det med mikroskop är svårt att avgöra om de verkligen är AML-celler. Diagnosen ställs därför ofta med hjälp av mer avancerade analyser.
Vid akut myeloblastisk leukemi (M1) finns ett stort antal omogna blaster i benmärgen, men också ett mindre antal mogna celler. Detta skiljer typen från M0, där i princip inga mogna celler kan identifieras.
Vid akut myeloblastisk leukemi med mognad (M2) förekommer både omogna blaster och en större andel mogna celler. Detta är en av de vanligaste formerna av AML hos vuxna.
Vid akut promyeloisk leukemi (M3), ofta förkortad APL, ersätts de normala blodcellerna av atypiska promyelocyter. Denna form kan orsaka allvarliga blödningar och kräver snabb behandling, men har idag en relativt god prognos tack vare modern medicin.
Vid akut myelomonocytär leukemi (M4) finns ett onormalt högt antal infektbekämpande celler, nämligen både monocytter och myelocyter. Sjukdomsbilden kombinerar därmed drag från flera olika celltyper.
Vid akut monocytär leukemi (M5) ansamlas stora mängder monocytter och monoblaster i blodet. Denna typ kan ofta ge symtom från tandkött och hud, eftersom de onormala cellerna samlas i dessa vävnader.
Akut erytroblastisk leukemi (M6) betraktas ofta som en komplikation till myelodysplasi, en grupp sjukdomar där benmärgens blodbildning är störd. Vid denna typ sker en överproduktion av primitiva, omogna röda blodkroppar.
Vid akut megakaryoblastisk leukemi (M7) producerar benmärgen onormalt stora mängder megakaryocyter – de celler som normalt utvecklas till blodplättar, vilket kan leda till problem med blodets koagulering.
Indelningen av AML i åtta subtyper är viktig eftersom den påverkar både prognos och val av behandling. En noggrann diagnos, ofta genom mikroskopisk analys, flödescytometri och genetiska tester, är avgörande för att kunna ge varje patient rätt vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online