Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en cancerform där benmärgen producerar onormalt många vita blodkroppar, särskilt lymfocyter. Det är en av de vanligaste formerna av leukemi hos vuxna och drabbar oftast personer i medelåldern eller äldre, medan den mycket sällan förekommer hos barn. Vilken behandling som väljs och hur prognosen ser ut beror på sjukdomens stadium, blodvärdena samt om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.
Patienter med tidigt stadium av KLL behöver ofta inte behandlas alls i början. Sjukdomen kan utvecklas mycket långsamt, och i det tidiga skedet kan patienten vara helt symtomfri. Istället för att starta behandling direkt följer läkarna patientens blodvärden noggrant genom regelbundna och omfattande kontroller för att upptäcka eventuella tecken på progression.
Eftersom de flesta KLL-patienter är i medelåldern eller äldre måste läkarna alltid väga fördelarna med cancerbehandling mot riskerna för biverkningar. Behandling inleds därför först när sjukdomen visar tecken på att utvecklas eller när symtom uppstår.
Vid kemoterapi får patienterna oftast enstaka läkemedel istället för kombinationsbehandling, för att minska risken för biverkningar. Enligt University of Florida Shands Cancer Center är de mest använda cytostatika vid KLL Leukeran (klorambucil), Fludara (fludarabin), Campath (alemtuzumab) och Treanda (bendamustin).
Yngre och friskare patienter kan dock få kombinationskemoterapi, ofta bestående av Rituxan (rituximab), Fludara och Cytoxan (cyklofosfamid). Dessa läkemedel verkar genom att döda cancerceller eller hindra dem från att dela sig, vilket stoppar deras tillväxt.
Strålterapi används också vid behandling av KLL. Extern strålning riktas då mot lymfkörtlarna eller mjälten. Syftet är främst att lindra symtom orsakade av svullna lymfkörtlar och en förstorad mjälte, exempelvis tryckkänsla och smärta.
Om strålbehandlingen inte ger tillräcklig effekt kan kirurgisk borttagning av mjälten (splenektomi) bli nödvändig.
Monoklonal antikroppsterapi är en form av immunterapi där antikroppar framställda i laboratorium används för att rikta in sig på cancerceller eller kroppsegna celler som hjälper cancern att växa. Antikropparna kan angripa cellerna på egen hand, eller fungera som bärare av läkemedel, radioaktiva ämnen eller gifter som förs in i cellerna och förstör dem från insidan.
Patienter kan även välja att delta i kliniska studier för att få tillgång till nya behandlingsmöjligheter. I kliniska prövningar testas nya läkemedels och terapiers effektivitet, liksom nya kombinationer av redan etablerade kemoterapiläkemedel.
Att delta i en klinisk studie kan vara särskilt intressant för KLL-patienter i övervakningsstadiet, i hopp om kunna hejda sjukdomens progression i ett tidigt skede. Studier kan också vara ett alternativ för patienter som har haft återfall och saknar en beprövad och effektiv behandling att följa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online