Tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer) är den näst vanligaste cancerformen i USA, enligt National Cancer Institute. Den kommer näst efter bröstcancer hos kvinnor och lungcancer hos män. Kolorektal cancer innebär en tillväxt av elakartade celler i tjocktarmen eller ändtarmen som bildar en tumör. Sjukdomen har ett starkt samband med levern. National Cancer Institute uppskattar att fyra av fem patienter som diagnostiserats med levercancer även har kolorektal cancer, och att minst 30 procent av alla kolorektalcancerfall beror på metastasering, det vill säga spridning från levern.
Som vid alla former av metastatisk cancer måste cancerens primära plats, i detta fall levern, vara i fokus för behandlingen. Levercancer med metastaser i tjocktarmen behandlas med de allmänt accepterade metoderna för levercancer, som kemoterapi, strålbehandling, läkemedel och kirurgi. Utöver dessa finns andra väl etablerade behandlingsformer som biologisk terapi och kryokirurgi. Onkologen kan välja något av dessa alternativ eller en kombination av dem, beroende på tumörens storlek, spridning och patientens allmänna hälsa.
Emboliseringsbehandling används för att behandla spridningen av levercancer. Det är en icke-kirurgisk och minimalt invasiv behandling som utförs av en interventionell radiolog. Patienten får lokalbedövning och är vaken under hela ingreppet. Ett litet snitt görs i lårartären, där en ledningstråd förs in. En kateter förs sedan genom artärsystemet fram till målområdet, i detta fall tjocktarmen eller ändtarmen. Ett kontrastmedel ges för att hjälpa läkaren att identifiera tumörens blodkärl under proceduren. Därefter förs en spruta med emboliseringsmaterial genom huden till målområdet, där blodflödet till tumören blockeras. Under de följande månaderna krymper de avstängda blodkärlen och tumören minskar i storlek. Ingreppet betraktas som ett säkrare alternativ till dyra och biverkningsrika behandlingar som kemoterapi och strålbehandling.
När cancern endast har spridit sig till en liten del av tjocktarmen kan både levercancer och tjocktarmsmetastaserna botas genom kirurgi. Vid detta ingrepp avlägsnas en del av levern eller hela levern, liksom den del av tjocktarmen som innehåller cancercellerna. Eftersom levern har en unik förmåga att regenerera sig kan matsmältningssystemet fortsätta att fungera normalt efter operationen.
Om kirurgi inte är möjlig kan ett riktat läkemedel som kallas sorafenib ges. Sorafenib tas i tablettform och hämmar de receptorer som cancercellerna behöver för att växa, vilket saktar ner eller stoppar cancerns spridning från levern till tjocktarmen och/eller andra delar av kroppen. Sorafenib är inte botande, men kan förlänga livet och lindra symtomen vid metastatisk levercancer.
Behandlingsplanen bör alltid tas fram individuellt tillsammans med ett specialistteam inom onkologi, eftersom valet av metod beror på cancerens utbredning, patientens leverfunktion och den övergripande hälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online