Halsryggskirurgi adresserar nerv- eller ryggmärgskompression, instabilitet, eller deformitet i nacken. Det övervägs när konservativ vård misslyckas – eller när neurologiska defekter kräver akut åtgärd.
Vanliga indikationer
- Diskbråck: Nucleus pulposus komprimerar nervrot → radikulopati (armsmärta, domhet, svaghet).
- Spinal stenose: Förträngat kanal komprimerar märg (myelopati) eller rötter → gangstörning, handklumpighet, sinnesförlust.
- Degenerativa tillstånd: Artros, bensporrar, facetartropati som orsakar kronisk smärta och styvhet.
- Trauma: Frakturer, luxationer, ligamentös instabilitet från olyckor eller idrott.
- Infektioner: TB, fungala osteomyelit → förstöring och instabilitet.
- Tumörer: Primära eller metastatiska → märgkompression, patologisk fraktur.
- Medfödda anomaliер: Spina bifida, Klippel-Feil, skolios.
- Misslyckad icke-operativ vård: 6+ veckor fysioterapi, läkemedel, injektioner utan meningsfull förbättring.
Kirurgiska tillvägagångssätt
- Anterior cervikal diskektomi och fusion (ACDF): Standard för 1–2 nivå disksjukdom.
- Cervikal diskartroplastik: Rörelsebevarande alternativ till fusion.
- Posterior dekompression/fusion: För stenose, flernivå sjukdom, eller revision.
- Korporektomi: Kroppsborttagning vid allvarlig kompression.
Beslutsramverk
Kirurgi är elektiv om inte progressiv myelopati, obstupelig smärta, eller instabilitet föreligger. En ryggkirurg (ortopedisk eller neurokirurgisk) väger nytta (dekompression, stabilisering) mot risker (infektion, icke-fusion, angrenzande segment sjukdom). Delat beslutsfattande är avgörande.
