Medicinska termer som slutar på -cele
Inom medicinsk terminologi finns flera termer som slutar med kombinationsformen -cele. Ändelsen härstammar från grekiskans "kelē" och betecknar en svullnad, ett bråck eller en utbuktning av ett organ eller vävnad. Här är de vanligaste termerna med denna ändelse:
- Enterocele: Utbuktning eller bråck som innehåller tarm.
- Epiplocele: Utbuktning eller bråck av den feta vävnaden (omentum) i bukhålan.
- Hydrocele: Ansamling av serös vätska i skrotet kring en testikel, även kallat vattenskrotum.
Ändelsen förekommer även i svenska namn på olika typer av bråck, där utbuktningen av bukinnehåll sker genom en försvagning i bukväggen:
- Ljumskbråck: Utbuktning av bukinnehåll genom en försvagning i ljumskkanalen. Detta är den vanligaste formen av bråck.
- Lårbråck: Utbuktning av bukinnehåll genom en försvagning i lårkanalen (canalis femoralis), strax nedanför ljumsken. Drabbar oftare kvinnor.
- Navelbråck: Utbuktning av bukinnehåll genom naveln. Vanligt hos spädbarn men kan även drabba vuxna, särskilt vid övervikt eller graviditet.
- Hiatusbråck: Utbuktning där en del av magsäcken pressas upp genom öppningen i mellangärdet (diafragman). Kan ge besvär som halsbränna och sura uppstötningar.
Kunskap om dessa termer gör det lättare att förstå diagnoser och samtal med vårdpersonal, eftersom ändelsen -cele alltid pekar mot någon form av utbuktning eller bråck.
