Lungcancer är en allvarlig sjukdom som främst drabbar lungorna. Om den inte upptäcks och behandlas i tid kan den dock sprida sig till andra vävnader och organ via lymfkörtlarna eller blodet. Radiologer använder flera olika diagnostiska bildgivningsmetoder för att upptäcka lungcancer, och de flesta fall upptäcks faktiskt vid rutinmässiga lungröntgenundersökningar som görs av andra skäl – ofta innan några tecken eller symtom på sjukdomen hunnit uppstå.
Rökning är den i särklass största orsaken till lungcancer. Andra riskfaktorer omfattar passiv rökning, exponering för asbest, lungsjukdomar som tuberkulos (TBC) och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), exponering för radon samt vissa yrken med farliga ämnen.
De flesta patienter med lungcancer upplever inga symtom förrän sjukdomen har nått ett sent skede. I vissa fall kan dock ett eller flera av följande tecken uppstå: en hosta som är ny eller har förvärrats över tid, hosta med blod i varierande mängd, dov och ihållande bröstsmärta, andnöd, väsande andning eller heshet samt återkommande luftvägsinfektioner som bronkit eller lunginflammation. Har du något av dessa symtom bör du omedelbart söka vård.
Lungröntgen är ett av de mest tillgängliga diagnostiska verktygen och utgör det första steget vid utredning av misstänkt lungcancer. Undersökningen utsätter patienten för små doser strålning och tar bilder av lungorna från sidan, framifrån och bakifrån, vilket avslöjar eventuella onormala massor. Röntgen kan dock inte avgöra om en påträffad knuta är cancerogen – för det krävs vidare utredning, som också visar hur omfattande eventuella skador är.
Datortomografi är en förbättrad, tredimensionell form av röntgen som producerar tvärsnittsbilder av det undersökta området, exempelvis buk, bröstkorg eller huvud. Tack vare 3D-tekniken är datortomografi betydligt mer exakt än vanlig lungröntgen när det gäller att upptäcka lungcancer. Bilderna är så precisa att de kan visa specifika egenskaper hos tumörer, vilket hjälper läkare att bättre bedöma skador och spridning. CT-bilder kan dessutom fastställa tumörernas exakta läge och storlek. Strålexponeringen vid en datortomografi är minimal.
Vid en magnetkameraundersökning skapas mycket detaljerade bilder med hjälp av radiovågor, magnetism och datorer. Datortomografi är inte lika exakt som MR när det gäller att fastställa typen av lungcancertumörer, och vid MR utsätts patienten inte för någon strålning. MR-undersökningar blir alltmer tillgängliga, men är en betydligt långsammare process än CT och är dessutom avsevärt dyrare. Den spatiala upplösningen kan också vara sämre, och andningsrörelser kan göra bilderna suddiga.
Patienter som har fått inopererad hjärtklaff, pacemaker eller något annat metallimplantat kan inte genomgå en MR-undersökning. Orsaken är att apparatens starka magnetfält riskerar att förskjuta eller störa dessa inplanterade anordningar.
PET mäter metabol aktivitet och vävnadsfunktion och kan visa var kroppen använder glukos. Detta gör det möjligt för läkare att skilja mellan godartade (icke-cancerösa) och elakartade (cancerösa) tumörer. Undersökningen utförs med intravenösa radioaktiva läkemedel som cirkulerar i blodet och fäster vid olika celler i kroppen, vilket skapar en färglagd tredimensionell bild som läkarna använder för att studera ämnesomsättningen i vävnadscellerna. PET kan avgöra om en tumör växer aktivt och sprider sig, samt identifiera den specifika celltyp som tumören består av. Metoden ger detaljerad information om lungcancer och spelar en viktig roll för en korrekt diagnos och behandlingsplanering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online