Lungorna är svampiga, luftfyllda organ som ligger i bröstkorgen. De har en komplex struktur som gör det möjligt att byta ut syre mot koldioxid i samband med andningen. Här följer en överskådlig beskrivning av hur en lunga ser ut och hur den är uppbyggd.
Lungorna är indelade i lober. Hos människan har höger lunga tre lober (övre, mellersta och nedre), medan vänster lunga har två lober (övre och nedre). Varje lob är i sin tur uppdelad i mindre segment av bindväv.
Lungorna täcks av en tunn, dubbelskiktad hinna som kallas pleura, eller lungsäck. Det inre skiktet (visceral pleura) sitter tätt intill lungans yta, medan det yttre skiktet (parietal pleura) klär insidan av bröstkorgen. Mellan skikten ligger pleurahålan, som innehåller en liten mängd vätska. Denna vätska gör att lungorna kan expanderas och dras ihop smidigt vid varje andetag utan friktion.
Luftstrupen (trachea) förgrenar sig i två huvudbronker, en till varje lunga. Inuti lungorna delar bronkerna upp sig i allt finare grenar som kallas sekundära bronker, tertiära bronker och bronkioler. Tillsammans bildar dessa luftvägar det så kallade bronkträdet, som transporterar luft fram och tillbaka till alveolerna.
Alveoler är pyttesmå, säckliknande strukturer längst ut i lungornas finaste luftvägar. De utgör lungornas funktionella enheter, där själva gasutbytet sker. Alveolerna har en mycket stor sammanlagd ytarea och är tätpackade med kapillärer – tunna blodkärl som möjliggör utbytet av syre och koldioxid mellan luften och blodbanan.
Lungorna får syrefattigt blod från hjärtat via lungartärerna. Inuti lungorna förgrenar sig artärerna till mindre arterioler och kapillärer som omger alveolerna. Syre från den inandade luften diffunderar över alveolernas och kapillärernas tunna väggar ut i blodet, medan koldioxid rör sig åt motsatt håll till luftsäckarna för att andas ut. Det syresatta blodet förs sedan tillbaka till hjärtat genom lungvenerna.
Lungorna har även ett nätverk av lymfkärl som bidrar till immunförsvaret. Dessa kärl hjälper till att filtrera bort och avlägsna främmande partiklar, bakterier och cellrester från lungvävnaden.
Friska lungor har vanligtvis en rosa eller rosa-gråaktig färg. Med åldern kan viss mörkfärgning och pigmentering uppstå på grund av ansamlingar av damm, miljöföroreningar och tobaksrök.
Det är värt att notera att lungornas storlek, form och utseende kan variera från person till person, beroende på faktorer som ålder, underliggande hälsotillstånd och kroppsbyggnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online