Prostatacancer, som drabbar prostatan – en körtel som sitter mellan ändtarmen och urinblåsan hos män – är en av de vanligaste cancerformerna. Statistiken visar att ungefär en av sex män någon gång under livet får diagnosen prostatacancer. När cancern inte upptäcks i ett tidigt skede är skelettet ett av de första områdena den sprider sig till.
Ett av de viktigaste testerna för att upptäcka cancerspridning i skelettet är benskintigrafi, även kallad radionuklidscintigrafi. Vid undersökningen förs en liten mängd radioaktivt ämne in i kroppen. Mängden är så liten i förhållande till hela kroppen att ämnet inte är skadligt.
Det radioaktiva ämnet samlas i de delar av skelettet där det finns skador och avger gammastrålning, som fångas upp av en speciell kamera. Dessa så kallade "heta punkter" kan tyda på cancer, men ytterligare undersökningar behövs oftast för att bekräfta diagnosen.
Det radioaktiva ämnet injiceras vanligtvis intravenöst, det vill säga direkt i en blodåder. Andra möjliga sätt att tillföra ämnet är att svälja det eller andas in det.
Även om benskintigrafi är en vanlig och säker undersökning finns det vissa risker. Patienten kan vara allergisk mot det radioaktiva ämnet som används, eller så kan en alltför hög dos ges på grund av ett misstag från den sjukvårdspersonal som utför testet. Gravida kvinnor bör alltid informera sin läkare innan undersökningen, eftersom proceduren kan skada det ofödda barnet.
Behandlingen av bencancer varierar beroende på var i skelettet cancern sitter och vilket stadium den befinner sig i. Om cancern finns i armar eller ben kan en operation utföras för att ta bort den drabbade delen av benet. För områden i kroppen som inte kan opereras kan en kombination av strålbehandling och cellgiftsbehandling (kemoterapi) användas för att förstöra cancern eller begränsa dess tillväxt. Cellgiftsbehandling innebär att läkemedel används för att döda cancercellerna, medan strålbehandling använder riktad strålning för att angripa dem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online