Varje år får cirka 192 280 amerikanska män diagnosen prostatacancer, vilket gör den till den vanligaste cancerformen bland män. Risken för återfall – alltså att cancern kommer tillbaka efter avslutad behandling – varierar från person till person och beror på cancerns typ och aggressivitet, vilken behandling som getts samt hur lång tid som gått sedan behandlingen. Det är alltid klokt att prata med sin läkare om din individuella risk, eftersom varje patients situation är unik.
Prostatacancer kan återkomma i vävnaden nära körteln eller i sädesblåsorna, de två små säckarna i närheten som lagrar sädesvätska. Cancern kan också sprida sig till lymfkörtlar i bäckenet eller till andra delar av kroppen. Spridningen, så kallade metastaser, kan även återkomma i skelettet och i andra organ.
Hos 90 procent av alla patienter upptäcks cancern enbart i prostatan eller har endast spridit sig till området runt körteln. Tidig upptäckt, som oftast sker med hjälp av ett PSA-blodprov, har sannolikt förbättrat överlevnaden under de senaste tjugo åren. Enligt American Cancer Society lever omkring 93 procent av alla män med sjukdomen minst tio år efter behandling, och 77 procent överlever i 15 år.
Även när cancern har metastaserat till avlägsna vävnader lever ungefär 34 procent av patienterna i minst fem år efter diagnosen.
Riskfaktorer för återfall är bland annat att cancerceller spridit sig till lymfkörtlar i bäckenregionen, större tumörer, en högre Gleason-poäng baserat på biopsiresultat samt cancerens stadium.
I samband med biopsi eller operation undersöker en patolog cancercellerna för att fastställa deras differentieringsgrad, det vill säga Gleason-poängen. Graderingen beskriver cellernas utseende och ger en bild av hur snabbt tumören växer. Skalan går från ett till fem, beroende på hur de cancerösa cellerna ser ut jämfört med normala prostataceller.
Vid grad ett liknar vävnaden normala prostataceller. Vid grad två till fyra liknar vissa celler friska celler medan andra inte gör det, och cellmönstret varierar. Vid grad fem är de flesta celler tydligt onormala och verkar ligga slumpvis utspridda i körteln.
Om prostatacancern återkommer får de flesta män hormonbehandling, strålbehandling eller cellgiftsbehandling. Ett vaccin som ska stärka immunförsvaret och förebygga återfall testades i kliniska studier, men var ännu inte klart för användning i USA.
Efter avslutad behandling bör du regelbundet gå på kontroller för att säkerställa att cancern inte återkommer eller sprider sig. Läkaren tar fram en uppföljningsplan med schemalagda läkarbesök, PSA-prov och digitala rektalundersökningar. Kontrollerna brukar inledas några månader efter behandlingens slut.
Många läkare rekommenderar PSA-prov var sjätte månad under de första fem åren efter behandlingen och därefter minst en gång per år. Läkaren kan också föreslå skelettscintigrafi eller andra bilddiagnostiska undersökningar.
Eftersom tidig prostatacancer ofta inte ger några symtom rekommenderar American Cancer Society att läkare diskuterar möjliga fördelar och nackdelar med prostatacancerundersökningar, exempelvis PSA-blodprov, med alla män från 50 års ålder. PSA-testet mäter mängden av ett protein som bildas i prostatan, det så kallade prostata-specifika antigenet.
Den andra vanliga undersökningsmetoden är den årliga digitala rektalundersökningen, som kan börja när en man fyller 50, förutsatt att han har genomsnittlig risk för prostatacancer, inte lider av någon allvarlig sjukdom och beräknas leva i minst tio år till.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online