Strålningsdermatit (strålningsbrännskador) uppstår när joniserande strålning skadar hudceller och mikrovaskulatur. Källor inkluderar medicinsk (radioterapi, fluoroskopi), industriell, nukleär och UV-strålning (solbränna).
Allvarlighetsgrad (CTCAE / RTOG)
| Grad | Drag |
|---|
| 1 (Lindrig) | Svag rodnad, torr avskalning, klåda |
| 2 (Måttlig) | Klar rodnad, fläckvis fuktig avskalning (hudveckar), måttlig svullnad |
| 3 (Allvarlig) | Konfluent fuktig avskalning, gropbildande ödem, ulcus |
| 4 (Livshotande) | Vävnadsdöd, fulltjocklek ulcus, blödning, sepsrisk |
Akuta vs. kroniska effekter
- Akut: Under eller veckor efter exponering; inflammatorisk kaskad.
- Kronisk (månader–år): Fibros, synliga blodkärl, atrofi, pigmentförändringar, sekundära hudcancer (basal-/planelcellscancer).
Hantering per grad
- Grad 1–2: Mild hygien, icke-fästande förband, topiska kortikosteroider (hydrokortison 1–2,5%), silicongeler, barriärkrämer.
- Grad 3–4: Hydrokolloid/algintförband, silverimpregnerade förband, smärtlindring, antibiotika vid infektion, kirurgisk debridement/plantering vid nekros.
- Radioterapipatienter: Profylaktiska topiska steroider (mometason) minskar allvarlighetsgrad; undvik irritanter, soleexponering.
Forebyggandestrategier
- Strålningsskärmning, dosfraktionering, IMRT/VMAT-tekniker skyddar hud.
- UV-skydd: bredspektrum SPF 30+, skyddskläder, undvik solens topp.
- Yrkesmässig: ALARA-princip, dosimetriövervakning, skyddsutrustning.
Tidig igenkänning och gradering vägleder interventioner som bevarar hudintegritet och livskvalitet under radioterapi.
