Vem har störst risk att få halsfluss?

Vad är halsfluss?

Halsfluss, även kallad streptokockfaryngit, är en bakteriell infektion i svalget och tonsillerna. Sjukdomen orsakas av bakterien Streptococcus pyogenes, som också kallas grupp A-streptokocker. Till skillnad från en vanlig förkylningshalsont kräver halsfluss ofta behandling med antibiotika.

Vem drabbas oftast av halsfluss?

I princip vem som helst kan få halsfluss, men vissa grupper löper betydligt större risk än andra. Sjukdomen är vanligast bland barn i skolåldern, framför allt i åldrarna 5 till 15 år. Det beror på att barn i den åldern ofta vistas nära varandra i skolor och förskolor, vilket underlättar smittspridning.

Även personer med försvagat immunsystem har en ökad risk att insjukna. Det gäller exempelvis människor med hiv/aids, diabetes eller cancer, samt de som genomgår behandlingar som påverkar kroppens försvar mot infektioner.

Riskfaktorer som ökar risken att smittas

Flera faktorer kan öka sannolikheten att få halsfluss:

• Nära kontakt med en smittad person: Halsfluss sprids via små droppar från luftvägarna när en smittad person hostar, nyser eller pratar. Ju närmare kontakten är, desto större är risken att smittas.
• Delning av personliga föremål: Att dela tandborstar, glas, flaskor eller mat med någon som har halsfluss ökar risken för smitta.
• Dålig handhygien: Ofta och noggrann handtvätt är en av de viktigaste skyddsåtgärderna. Otillräcklig handhygien gör att bakterier lättare sprids från händerna till munnen.

När bör du söka vård?

Tänker du att du eller ditt barn kan ha halsfluss är det viktigt att kontakta vården för undersökning och diagnos. Typiska symtom är plötslig kraftig halsont, svårighet att svälja, feber och ibland vita belägg på tonsillerna.

En läkarbedömning kan avgöra om det rör sig om halsfluss eller en virusinfektion, eftersom behandlingen skiljer sig åt. Vid konstaterad halsfluss behandlas sjukdomen oftast med antibiotika, som dödar bakterien, lindrar besvären snabbare och minskar risken för komplikationer samt vidare smittspridning. Vila, gott om vätska och receptfri värktabletering kan dessutom hjälpa till att lindra symptomen under tillfrisknandet.