Ett kreatinintest mäter nivån av kreatinin i blodserum – ett avfallsämne som bildas när musklerna arbetar. Kreatinin filtreras normalt bort av njurarna, vilket gör värdet till en viktig markör för hur väl njurarna fungerar. Ett avvikande resultat behöver dock inte alltid tyda på sjukdom, utan kan bero på flera olika faktorer. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till både förhöjda och sänkta värden.
Akut njurskada är den vanligaste orsaken till snabbt stigande kreatininvärden. Tillståndet kan utlösas av:
Vid kronisk njursjukdom försämras njurfunktionen gradvis över tid. Diabetes är den vanligaste orsaken, men flera andra faktorer ökar risken:
Eftersom kreatinin bildas vid muskelomsättningen kan omfattande muskelbrytning höja blodvärdet. Vanliga orsaker är intensiv fysisk träning, trauma eller muskelsjukdomar som muskeldystrofi.
Vissa läkemedel kan påverka kreatininvärdet genom att minska njurarnas blodflöde eller påverka muskelvävnaden. Exempel är vissa antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID, som ibuprofen), cimetidin och ranitidin.
Då kreatinin produceras i muskelvävnaden ger låg muskelmassa ofta sänkta värden. Det kan bero på åldrande, undernäring eller cancersjukdom.
Under graviditet är kreatininvärdena ofta lägre än normalt. Orsaken är den ökade blodvolymen samt hormonella förändringar som ökar njurarnas filtreringsförmåga.
Svår leversjukdom kan också sänka kreatininvärdet, bland annat genom nedsatt produktion av kreatin och förlust av muskelmassa.
Ett enstaka avvikande kreatininvärde i 30-årsåldern beror oftast på ofarliga faktorer som träning, vätskebrist eller kostvanor. Kontakta ändå alltid din vårdcentral eller ring 1177 för bedömning, särskilt om värdet är kraftigt avvikande eller om du har symtom som trötthet, svullnad eller förändrad urinering. Vid behov kan läkaren beställa upprepade prover och ytterligare tester, exempelvis cystatin C eller en njurultraljudsundersökning, för att få en helhetsbild av njurfunktionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online