Så upptäcker du sköldkörtelcancer – symtom, riskfaktorer och diagnos

Cancer är ett skrämmande ord och en diagnos som väcker stark oro. Sköldkörtelcancer låter allvarligt, men det är i själva verket en av de mest behandlingsbara cancerformerna, och för de flesta patienter är prognosen god. Sköldkörteln sitter i halsen, framför luftstrupen, och har till uppgift att omvandla jod från blodet till sköldkörtelhormonet tyroxin. Detta hormon styr flera viktiga kroppsfunktioner, bland annat ämnesomsättningen och kroppstemperaturen.

För att sköldkörtelcancer ska kunna botas måste den först upptäckas. Här går vi igenom vilka riskfaktorer du bör känna till, vilka symtom som kan tyda på sjukdomen och hur en diagnos egentligen ställs.

Känn till riskfaktorerna

Vissa grupper löper större risk att drabbas av sköldkörtelcancer än andra. Det gäller framför allt:

• Kvinnor, som drabbas betydligt oftare än män
• Personer med ljus hy
• De som utsatts för strålning i unga år, exempelvis mot hals och huvud
• Personer med sköldkörtelcancer i släkten
• Kvinnor som haft sin första graviditet efter 30 års ålder

Var uppmärksam på symtomen

Personer med sköldkörtelcancer kan ha några av följande besvär, alla – eller i vissa fall inga alls:

• En knöl under adamsäpplet
• Svårigheter att svälja
• Heshet eller förändrad röst
• Svullna lymfkörtlar i halsen
• Smärta i hals och halsregion, som ibland kan stråla upp mot öronen

Tänk på att dessa symtom ofta beror på helt godartade tillstånd. Har du dock en knöl i halsen som inte går bort, eller besvär som kvarstår, bör du alltid kontakta vården.

Hur diagnosen ställs

1. Blodprov

Ett blodprov kan visa om det finns någon rubbning i sköldkörtelns funktion, till exempel i nivåerna av sköldkörtelhormoner. Resultatet hjälper läkaren att avgöra om ytterligare utredning behövs.

2. Ultraljud

Ibland har patienten inga symtom alls. En ultraljudsundersökning av halsen kan då avslöja förändringar nära sköldkörteln som varken känns eller syns utvändigt. Många fall upptäcks därför slumpmässigt i samband med hälsokontroller som inkluderar både blodprov och ultraljud.

3. Läkarbesök

Kontakta din vårdcentral eller sök direkt till en öron-, näs- och halsspecialist (ÖNH-läkare). Läkaren gör ofta ett nytt ultraljud och en noggrann klinisk undersökning för att bedöma om knölen behöver utredas vidare.

4. Vävnadsprov från knölen

Vissa knölar vid sköldkörteln är helt godartade. För att kunna välja rätt behandling måste läkaren ta reda på om knölen är elakartad eller godartad. Det görs oftast med en finnålsbiopsi: läkaren för in en tunn nål i knölen och suger upp ett vävnadsprov som sedan analyseras på laboratorium.

Undersökningen görs på mottagningen och kan kännas obehaglig, men den tar bara några sekunder. Andas lugnt och djupt genom hela proceduren, så blir det mycket lättare att hantera.

Tveka inte att söka hjälp

Ju tidigare sköldkörtelcancer upptäcks, desto bättre är chanserna till full återhämtning. Upptäcker du en knöl i halsen, får svårt att svälja eller märker andra bestående förändringar – kontakta din vårdcentral för en undersökning. En enkel kontroll kan ge både svar och trygghet.