
Tyreoidektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av sköldkörteln avlägsnas. Vilken typ av tyreoidektomi som utförs beror på körtelns storlek, sjukdomens omfattning och kirurgens bedömning. Operationen görs vanligtvis i allmän anestesi och tar mellan 1 och 3 timmar att genomföra.
Innan ingreppet genomgår patienten en fysisk undersökning, blodprov och eventuella bildundersökningar för att bedöma sköldkörtelns hälsa och utesluta andra medicinska tillstånd som kan påverka operationen. Patienten uppmanas också att sluta ta läkemedel som kan öka risken för komplikationer, exempelvis blodförtunnande medel.
Patienten ges allmän anestesi, vilket innebär att hen är medvetslös och helt smärtfri under hela operationen.
Kirurgen gör ett horisontellt snitt i halsen, strax under Adamsäpplen. Snittet placeras ofta i en naturlig hudveck för att ärret ska bli så diskret som möjligt.
Kirurgen separerar varsamt halsens muskler för att nå och synliggöra sköldkörteln. Under ingreppet identifieras och bevaras även bisköldkörtlarna – små körtlar som ligger intill sköldkörteln och reglerar kalciumbalansen i kroppen.
Kirurgen avlägsnar sedan hela eller en del av sköldkörteln. Om endast en del av körteln tas bort används ett speciellt instrument, så kallad diatermi eller elektrokauter, för att försegla blodkärlen och förhindra blödning.
När själva ingreppet är klart stänger kirurgen snittet med suturer eller häftklammer och lägger på ett skyddande förband.
Patienten förs till uppvakningsavdelningen där övervakning sker för att upptäcka eventuella komplikationer i tid. Smärtlindring och ibland antibiotika ges för att förebygga infektion. Vanligtvis kan patienten skrivas ut från sjukhuset redan 1–2 dagar efter operationen.
Efter operationen är det vanligt att uppleva viss heshet, svullnad och smärta i halsen. Dessa besvär brukar gå över inom några veckor. Eftersom sköldkörteln producerar viktiga hormoner behöver många patienter börja med hormonersättande medicin, oftast levotyroxin, för att hålla hormonbalansen i kroppen stabil. Regelbundna blodprov kontrollerar att dosen är rätt.
Som vid alla kirurgiska ingrepp finns det risker. De vanligaste är blödning, infektion, skada på bisköldkörtlarna och heshet orsakad av irritation eller skada på stämbandsnerverna. Dessa komplikationer är dock ovanliga och kan oftast undvikas tack vare noggrann kirurgisk teknik och god förberedelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online