Uppmärksamhetsstörning (ADD), som inom psykiatrin numera oftast benämns som hyperaktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD), beräknas drabba cirka 4,4 procent av alla vuxna. Störningen diagnostiseras vanligtvis redan i skolåldern, men hos vuxna kan den skapa betydande svårigheter med att utföra dagliga sysslor, upprätthålla personliga relationer och fungera effektivt i arbetslivet.
ADD kan visa sig på många olika sätt och med varierande grad av svårighet. De vanligaste symtomen är dock oftast disträhet, svårigheter att slutföra påbörjade uppgifter, impulsivitet, ouppmärksamhet, problem med att somna eller vakna, samt en tendens att starta många olika projekt utan att fullfölja något av dem.
En vuxen med ADD kan också ha en historia av problematiska eller misslyckade relationer, både sociala och romantiska, samt ha svårt att behålla ett jobb och hålla överenskomna tider. Tillsammans med dessa rastlösa drag söker personen ofta snabba lösningar på problem istället för långsiktiga. Även vardagsansvar, som att sköta arbetet och hemmet, kan kännas övermäktiga.
Eftersom en vuxen med ADD tenderar att enbart fokusera på det som verkligen intresserar hen, kan hen lätt förbise andra viktiga uppgifter och åtaganden. Detta leder ofta till nedsatt social och organisatorisk förmåga, både på arbetsplatsen och i andra sammanhang.
ADD är ett neurologiskt tillstånd som involverar hjärnans dopaminsystem och som ger upphov till beteendemönster som kan störa den dagliga funktionen. Orsaken till de flesta fall bedöms vara genetisk, men det finns forskning som tyder på att ADD hos vissa patienter kan kopplas till miljöfaktorer (exempelvis blyförgiftning), fysiska tillstånd (såsom sköldkörtelrubbningar eller fetalt alkoholsyndrom) samt huvudtrauma. Vuxna som får diagnosen har i regel haft samma symtom genom hela barndomen, även om de inte upptäckts då.
Ett symtomformulär räcker inte för att fastställa en ADD-diagnos. Först genomförs en läkarundersökning som hjälper till att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen. Därefter kan patienten remitteras till en psykiatrisk specialist, exempelvis en psykiater eller psykolog. Den psykiatriska utredningen kan även omfatta intervjuer med patientens partner, familjemedlemmar och nära vänner för att få en helhetsbild.
En korrekt diagnos öppnar vägen för effektiv behandling, som kan innefatta psykoterapi, medicinering eller en kombination av bådadera. Psykoterapi kan belysa underliggande orsaker till symtomen, såsom låg självbild, och en kvalificerad terapeut kan hjälpa patienten att utveckla praktiska strategier för att hantera vardagen – exempelvis organisationsförmåga, tidsplanering och tekniker för att förbättra koncentrationen. Med rätt stöd och behandling kan många vuxna med ADD leva ett strukturerat och fungerande liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online