Uppmärksamhetsstörning, ofta kallad ADD, är en vanlig diagnos bland vuxna. Enligt det amerikanska nationella institutet för psykisk hälsa (NIMH) har många vuxna inte känt igen symptomen under barndomen, utan upptäcker först senare i livet att de faktiskt har störningen. En läkare kan ställa diagnosen ADD efter att ha noggrant gått igenom specifika kriterier. Dessa måste vara tydligt uppfyllda innan någon behandling övervägs. Att känna till kriterierna kan också hjälpa vuxna som misstänker att de har ADD att våga ta upp sina funderingar med en läkare.
Ett centralt kriterium för en ADD-diagnos hos vuxna är personens historia av symtom från barndom och tonår. Enligt NIMH måste en vuxen ha haft symtom som började i barndomen och fortsatte genom tonåren upp i vuxen ålder. Anledningen är att ADD anses vara genetiskt betingad – man utvecklar inte störningen i vuxen ålder, men det är ofta först som vuxen som symptomen börjar kännas igen och förstås.
Inom ADD finns två huvudsakliga beteendetyper: ouppmärksamhet och impulsivitet.
Ouppmärksamhet kan visa sig som svårigheter att följa instruktioner, problem med att hålla fokus på arbetsuppgifter eller att man helt enkelt "drar iväg" mitt i ett samtal med någon annan.
Impulsivitet innebär beteenden som att säga saker utan att tänka, fatta hastiga beslut utan eftertanke eller att avsluta andras meningar. En läkare som utreder möjlig ADD hos en vuxen granskar dessa mönster noggrant.
Innan diagnosen ställs undersöker läkaren eller psykiatern om patienten lider av något annat tillstånd. Vissa störningar, exempelvis humörstörningar, ångestsyndrom och inlärningssvårigheter, kan likna ADD på många sätt. Att utesluta dessa liknande tillstånd är ett avgörande steg för att kunna ställa en korrekt diagnos.
ADD hos vuxna ger ofta tydliga konsekvenser i vardagslivet. Enligt den ideella webbplatsen HelpGuide.org kan vuxna med ADD ha problem med att glömma viktiga datum och tillfällen, uppfattas som oartiga trots goda intentioner, känna att de aldrig hinner med livets krav samt drabbas av svårigheter i relationer. Även karriärproblem är vanliga – att ständigt hamna efter i arbetet, missa deadlines eller inte kunna behålla ett jobb mer än några månader är starka tecken på ADD hos vuxna.
Kring diagnosen cirkulerar flera myter: att intelligenta människor inte kan ha ADD, att ADD bara handlar om bristande viljestyrka eller motivation, samt att den som inte fick diagnosen som barn inte kan få den som vuxen. Alla tre påståenden är felaktiga. Intelligens skyddar inte mot ADD, och diagnosen kan absolut ställas först i vuxen ålder om kriterierna är uppfyllda.
Känner du igen dig i flera av dessa kriterier kan det vara klokt att kontakta vården för en utredning. En korrekt diagnos öppnar dörren till rätt behandling och stöd, vilket kan förbättra både arbetsliv och relationer avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online