Adhd och språksvårigheter: vad forskningen visar

Enligt vetenskaplig forskning som D.P. Cantwell publicerade 1996 diagnostiseras mellan 3 och 5 procent av alla barn i skolåldern med adhd. En liknande studie visade att 6 till 15 procent av alla barn har en språklig inlärningssvårighet. Av dessa barn lider 10 till 33 procent av adhd, enligt en studie av C.A. Riccio från 1994. Den samtidiga förekomsten av språkstörningar hos barn med adhd försvårar deras lärande kraftigt, enligt National Attention Deficit Disorder Information and Support Service (ADDISS) i Storbritannien.

Typer av språkproblem

ADDISS bekräftar att flera typer av språkproblem kan visa sig hos barn med adhd-diagnos.

Syntax

Det första området är syntax, där barn med adhd har svårigheter med muntlig och skriftlig grammatik. Problemet visar sig ofta när barnet försöker bilda meningar.

Semantik

Nästa område är semantik, där barnet har svårt att förstå ords betydelser och hur ord grupperas. Barn med semantiska problem har svårt att förstå både skriftligt och talat språk, har ett begränsat ordförråd, misslyckas ofta med ordmatchningsövningar och har svårt att förstå sammanhang när de läser.

Pragmatik

Ett tredje utmanande område är pragmatik, alltså språkets sociala användning. Dessa barn har svårt att interagera och föra samtal med olika grupper, tycker det är besvärligt att uttrycka sina känslor och har svårt att framföra önskemål till andra.

Metalingvistik

Metalingvistik, eller förmågan att reflektera över språket på ett objektivt sätt, utgör ytterligare ett hinder för vissa barn med adhd. De har svårt att koppla språkliga regler till rätt situationer. Ett exempel är ett barn som svarar på en ledsam situation med humor utan att förstå hur eller varför reaktionen är olämplig.

Svårighetsområden

När det gäller auditiv bearbetning har barn med adhd svårt att minnas vad de hört och att bearbeta informationen tillräckligt snabbt för att ge ett relevant svar. De är ofta ouppmärksamma när någon talar till dem och har svårt att analysera auditiv information. Det gör det extra svårt att lära sig i klassrumsmiljöer som bygger på lyssnande och läsning.

Metakognition å andra sidan syftar på förmågan att fundera över sitt eget tänkande. Dessa barn kan helt enkelt inte koppla ihop vad de vet med insikten om att de vet det. Problemlösning blir en mardröm för dem, eftersom ingenting känns sammanhängande. Dessa problem gör språkstörningar hos barn med adhd ännu mer komplicerade, eftersom de handlar om hur informationen bearbetas – inte bara om en försenad utveckling.

Adhd och inlärningsstilar

Barn med adhd som uppvisar språkstörningar får ofta svårt med en eller flera delar av det traditionella skolsystemet, som kräver lyssnande, koncentration, stillasittande, läsning och läsförståelse. Tillsammans med kravet på starka muntliga färdigheter gör detta att många elever får svårt att lära sig och utvecklas. Det är därför oerhört viktigt att lärare och skolledare tar hänsyn till olika inlärningsstilar, utöver den som dominerar i skolan. Att förstå ett enskilt barns inlärningsstil gör det möjligt att förmedla kunskap på ett meningsfullt sätt.

• Visuella elever lär sig bäst genom att observera. De behöver se hur saker görs eller hur de hänger ihop och lär sig effektivt via videor, ritande, affischer och tankekartor.
• Auditiva elever lär sig bäst genom att lyssna och samtala med andra. De har ofta utmärkt auditiv förmåga att skilja ljud åt och gynnas av högläsning, rytm- och rimlekar samt ljudinspelningar. Många av dem lär sig också främmande språk med lätthet.
• Kinestetiska elever behöver involvera hela kroppen i inlärningen. De lär sig bäst genom att plocka isär saker och bygga ihop dem igen, gillar att skapa nya ting och styrs starkt av känslor.
• Interaktiva elever måste samspela med andra genom dialog och diskussion. De lär sig bäst i grupp och genom samarbete, visar ofta ledarskapspotential men följer lika gärna andra och anpassar sig vanligtvis bra till olika sociala miljöer.
• Läsorienterade elever älskar att läsa, både för nöjes skull och för att lära sig. De har ofta utmärkt läsförståelse och gillar att skriva om det de lärt sig.

Hjälpfulla strategier

Inte alla barn med adhd har språkstörningar, och många språkstörningar drabbar även barn utan adhd. Alla barn lär sig bäst inom sin egen inlärningsstil. Barn med adhd saknar ofta styrka i en eller flera stilar, vilket gör det avgörande att lägga större delen av inlärningen i linje med barnets styrkor. De stilar som barn med adhd oftast har svårast med är de auditiva, visuella och läsorienterade – vilket just försämrar möjligheten att lära sig språk effektivt.

En av de mest effektiva strategierna är därför att undervisa barnet i dess bästa inlärningsstil. Även den så kallade pulsstilen kan hjälpa barn med adhd och språkstörningar. Den bygger på ett diffust inlärningsmönster: eleven fokuserar på en uppgift i cirka tio minuter, riktar sedan uppmärksamheten mot något annat några minuter, för att därefter återgå till uppgiften i ytterligare tio minuter. Detta kallas fokus–diffusionsprocessen och fortsätter tills uppgiften är klar. En elev kan till exempel läsa i tio minuter, röra på sig i fem minuter och sedan läsa igen, tills läsuppgiften är slutförd. Strategin hjälper eleven att lära sig mer under mindre stress och stärker därmed självförtroendet inför lärandet.