ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en kronisk neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta blir tydlig redan i barndomen och som kvarstår upp i vuxen ålder. Det finns ingen botande behandling för ADHD, men logopedi kan hjälpa till att lindra en del av symtomen och göra det lättare för barnet att klara sig i sociala situationer och i skolan.
Enligt den amerikanska myndigheten National Institute of Mental Health har cirka 2–3 procent av alla barn ADHD, vilket motsvarar ungefär två miljoner barn i USA. Cirka 25 procent av barnen med ADHD har dessutom någon form av inlärningssvårighet, och ungefär hälften har nedsatt lyssningsförmåga.
Barn med ADHD kan uppvisa ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Detta leder ofta till personliga kampar med självkänslan, svåra relationer och sämre prestationer i skolan. Ett barn med ADHD kan verka som om det inte lyssnar, ha svårt att utföra specifika uppgifter eller att slutföra dem i tid, samt ha svårt när det ska lära sig nya saker. En svag förmåga att reglera sitt eget beteende kan också leda till vissa reaktioner i olika situationer.
Att diagnostisera ADHD kan vara komplicerat. En grundlig utredning innebär normalt att information samlas in från barnets lärare och föräldrar för att kunna bedöma barnets beteende. Diagnosen föregås av en fullständig fysisk undersökning samt screening för medicinska tillstånd som blyförgiftning och sköldkörtelproblem, liksom andra möjliga orsaker som sömnproblem eller ångest. Psykologiska tester och utredningar hos arbetsterapeut eller logoped kan hjälpa till att bedöma ADHD. Genom att träffa barnet kan specialisten avgöra hur barnet beter sig i naturliga miljöer, hur det talar och hör, samt identifiera andra områden som kan behöva stöd.
Vissa barn med ADHD har även svårigheter med tal eller språk, exempelvis gällande flyt i talet, artikulation, förståelse för grammatik och syntax, ordförråd samt fonologisk medvetenhet, alltså förmågan att uppfatta och bearbeta språkljud. Logopediska insatser skräddarsys oftast efter varje individs behov. Vid språkliga svårigheter läggs ofta fokus på självreglering, så att barnet lär sig använda konkreta strategier för att ta till sig information och på så sätt förstå undervisningen och olika begrepp bättre.
Barn med ADHD behöver ofta logopediskt stöd för att lära sig effektiva kommunikationsmetoder, förstå hur man kommunicerar i olika sociala situationer och utveckla bättre studieteknik. En logoped kan också hjälpa till att kartlägga barnets sensoriska trösklar, negativa humörsvängningar och tendenser till tillbakadragenhet, samtidigt som föräldrarna får värdefull insikt i vilka faktorer som kan utlösa vissa beteenden.
Utöver arbetsterapi och logopedi rekommenderar många läkare medicinering för att hantera ADHD och minska symtomen. Läkemedlen är dock inte fria från biverkningar, såsom viktförändringar, sömnsvårigheter, irritabilitet och aptitförändringar, vilket i vissa fall kan förvärra ADHD-symtomen. Andra behandlingsformer kan vara en anpassad klassrumsmiljö samt stöd genom samhället eller familjen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online