ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos som kan behandlas på många olika sätt. Läkemedel mot ADHD kan ge goda resultat hos många patienter, men vissa av de preparat som används innebär också risker. Trots farorna kan ADHD-läkemedel fylla sin funktion på ett säkert sätt. De patienter som oftast når störst framgång är de som tar en hälsosam, läkarordinerad dos samtidigt som de följs noggrant av vården.
ADHD-läkemedel kan helt förändra en patients förmåga att koncentrera sig. Många av de tillgängliga medicinerna är renodlade stimulantia i grunden, kompletterade med andra ämnen som hjälper till att förbättra förmågan att tänka, analysera och arbeta. ADHD visar sig ofta hos barn som sticker ut från sina klasskamrater eftersom de inte kan sitta stilla eller slutföra en uppgift i taget. ADHD-läkemedel kan ge imponerande resultat på kort tid genom att påverka specifika centra i hjärnan som styr djupt tänkande och uppmärksamhet.
Enligt en utsaga från Kidshealth.org har ADHD-läkemedel visats hjälpa tonåringar med ADHD på många områden, exempelvis genom att minska rökning, drogmissbruk, skador och bilolyckor, samt genom att förbättra relationer både hemma och utanför hemmet.
Metoder för att hantera ADHD:s symtom – hyperaktivitet, kort koncentrationsförmåga och impulsivitet – riktar sig vanligtvis mot hjärnans receptorer. De områden i hjärnan som läkemedlen påverkar reglerar beteende och kan främja en smidig överföring av kemiska signaler i centrala nervsystemet. Ibland tar dessa receptorer emot information för långsamt, inte alls, eller för snabbt, vilket gör att personen omedelbart vill gå vidare till nästa sak. ADHD-läkemedel kan hjälpa till att reglera receptornas tempo och skapa bättre förutsättningar för kognitiv förmåga och fokus.
ADHD-läkemedel har potentiella biverkningar. Dessa inkluderar: ökad puls och högt blodtryck, darrningar, humörsvängningar, förvirring, paranoia, hallucinationer, vanföreställningar, svettningar, torr mun och ögon, kräkningar samt oregelbunden andning. Förhållandet mellan risk och nytta beror ofta på dosen och typen av läkemedel. Noggrann övervakning av patienten, korrekt diagnos, rätt läkemedelsval och dosering är avgörande för att förebygga missbruk och beroende vid behandling med ADHD-läkemedel.
De snabba effekterna av starka läkemedel kan bli en tveeggat svärd. Det vanligaste problemet med ADHD-mediciner är missbruk, och det kan drabba både personer med och utan giltig recept. Ibland tröttnar personer med ADHD på biverkningarna eller vänjer sig vid att ta mindre än den ordinerade mängden, för att kunna sälja överskottet till personer utan diagnosen. Vissa av de mest populära ADHD-läkemedlena har ett gatuvärde på grund av sin likhet med amfetamin. Faktiskt sniffar patienter och beroende ofta tabletterna i stället för att svälja dem, i hopp om en annan eller kraftigare effekt. Ett beroende kan utvecklas snabbt, och även den mest oskyldiga patienten kan till slut ta mycket mer än den rekommenderade dosen.
Tänk på historien om Tim Darling, som fick ett brottningsstipendium till Penn State år 2007. Darling greps den 17 juni och anklagades för att ha ändrat två recept för hand för att få fler tabletter av det psykostimulerande läkemedlet Adderall, rapporterade Penn State Clips. Enligt domstolshandlingar i Centre County ändrade Darling ett recept från 15 till 45 tabletter och ett annat från 30 till 80 tabletter. Den 11 juni kontaktade ett apotek Penn States studenthälsocentrum, som bekräftade att mängderna var felaktiga. Darling förlorade sitt stipendium till följd av åtalet.
I septembernumret av Pediatrics år 2009 presenterades en studie som visade att missbruket av ADHD-läkemedel (mätfallet var antalet samtal till giftcentraler) ökade med 76 procent mellan 1998 och 2005. Samma studie rapporterar att antalet recept på dessa läkemedel under samma period ökade med cirka 80 procent. De läkemedel som oftast ordineras mot ADHD är blandade amfetaminsalter (Adderall) och metylfenidat (Ritalin, Concerta), enligt studien. Andra läkemedel som används mot ADD (Attention Deficit Disorder) och ADHD inkluderar: Focalin XR, Metadate CD, Daytrana (plåster), Vyvanse, Dextrostat, Dexedrine, Strattera samt ibland till och med antidepressiva läkemedel som Wellbutrin.
Den som är tveksam till biverkningar och eventuella komplikationer av ADHD-medikation kan välja flera mindre riskfyllda alternativ. Diagnosen kan också hanteras med homeopatiska preparat, psykiatriska behandlingsmetoder och förändringar i undervisningsmetoderna.
Även något så enkelt som patientens kost kan förbättra hjärnans funktion. Vitaminer och mineraler som främjar en hälsosam hjärnfunktion inkluderar: kalcium, magnesium, krom, gammaaminosmörsyra (GABA), taurin och B-vitaminkomplex. Citroner, grapefrukt, apelsiner, bananer, äpplen, kiwi, tomater, jordgubbar, persikor, röda druvor, aubergine, rödbetor, lök, sötpotatis, broccoli och spenat är några så kallade "hjärnmat" som finns i vilken stormarknad som helst.
Det är också viktigt att undvika vissa livsmedel som kan motverka en hälsosam hjärnfunktion. Om skräpmat tas bort bör du tydligt kunna se en skillnad. Godis, choklad, äppelcidervinäger, bacon, smör, korv, pålägg, mjölk, margarin, salami, sojasås, senap och allt som innehåller konstgjorda ingredienser, konserveringsmedel och smakförstärkaren mononatriumglutamat (MSG) bör lämnas på hyllan när du handlar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online