De flesta föräldrar håller med om att alla barn ibland har svårt att sitta stilla eller vara tysta. Men när den svårigheten genomsyrar alla delar av barnets liv – eller följer med in i vuxenåldern – kan det tyda på en neurobiologisk störning som kallas attention deficit hyperactivity disorder, eller ADHD. Oavsett om du själv lever med ADHD eller är förälder till ett barn med tillståndet är det viktigt att veta att effektiv behandling finns som kan hjälpa dig att hantera symptomen.
Barn med ADHD tenderar att dagdrömma. De verkar ofta inte lyssna och blir lätt distraherade – inte bara av skolarbetet utan också av lek. De är glömska och verkar alltid vara i rörelse. De pratar mer än vad som behövs, vrider sig och rör på sig mer än sina jämnåriga och verkar inte kunna leka lugnt. De tänker inte alltid innan de agerar och avbryter ofta andra människor. Medan de flesta barn uppvisar dessa beteenden då och då är de hos barn med ADHD nästan konstant närvarande.
Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC brukar ADHD delas in i tre kategorier. Den huvudsakligen ouppmärksamma typen kännetecknas av ett barn som har svårt att slutföra en uppgift, lägga märke till små detaljer eller följa instruktioner noggrant. Personen glömmer regelbundet sin dagliga rutin. Den huvudsakligen hyperaktiva-impulsiva typen är barnet som rör sig mycket och pratar mycket, inte kan sitta stilla och ofta handlar impulsivt. Många barn uppvisar båda typerna, vilket kallas kombinerad ADHD.
Enligt CHADD, en intresseorganisation för personer med ADHD, har de exakta orsakerna ännu inte fastställts. Forskarna vet dock att tillståndet orsakas av neurobiologiska faktorer, men vad som utlöser dessa faktorer är fortfarande okänt. Genetik kan spela en roll, eftersom föräldrar som haft ADHD ofta får barn med tillståndet. Hjärnskador kan orsaka ADHD, liksom för tidig födsel, prenatal exponering för alkohol och tobak, höga halter bly i kroppen samt komplikationer under graviditeten.
Föräldrar som misstänker att deras barn har ADHD bör diskutera symptomen med barnets läkare. Eftersom symptomen även kan vara tecken på olika inlärningssvårigheter och ångestsyndrom kommer läkaren att beställa flera undersökningar för att utesluta andra problem. Hörsel- och synprov kan exempelvis utesluta en fysisk orsak till ouppmärksamheten. Läkaren låter troligen också barnet utvärderas av en specialist inom inlärningssvårigheter. Om inga andra orsaker kan hittas och barnet uppvisar flera symptom på ADHD kommer läkaren sannolikt att ställa diagnosen.
Målet med behandlingen är att hantera symptomen, eftersom ADHD inte går att botas. Ett sätt att göra detta är genom läkemedel. Både stimulerande och icke-stimulerande läkemedel finns tillgängliga. Enligt CDC ger icke-stimulerande preparat färre biverkningar och kan kontrollera symptomen i upp till 24 timmar. Att hitta rätt medicin är en komplicerad balansgång, eftersom varje barn reagerar olika på olika läkemedel. Läkare, föräldrar och pedagoger måste samarbeta för att hitta rätt balans för varje barn, övervaka symptomen och göra justeringar vid behov.
Beteendeterapi är en annan viktig del av ADHD-behandlingen. Det innebär att hjälpa barnet att hålla ordning, skapa en rutin att följa, begränsa distraktioner och minska antalet valmöjligheter. Föräldrar lär sig att belöna positivt beteende och använda effektiva disciplinmetoder. Att bygga upp självförtroendet genom att uppmuntra barnet att utveckla ett intresse eller en talang är en viktig del av beteendeterapin. Vissa föräldrar upptäcker att de kan kontrollera sitt barns symptom helt utan medicinering om de noggrant styr hem- och skolmiljön.
Kring ADHD har flera myter uppstått. Vissa hävdar att det inte är en verklig störning utan snarare ett resultat av föräldrar som inte fostrar sina barn ordentligt. National Institutes of Health och USA:s generalläkare skulle starkt motsätta sig en sådan påstående. En annan vanlig myt är att ADHD bara drabbar barn. Även om många barn växer ifrån sin ADHD eller lär sig hantera sina symptom som vuxna visar forskning från National Resource Center on ADHD att cirka 2 procent av alla vuxna också lever med tillståndet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online