ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar både barn och vuxna. Barn med ADHD uppvisar ofta ouppmarksamt beteende och har svårt att sitta stilla eller koncentrera sig på uppgifter. Ibland förekommer ADHD tillsammans med andra problem, exempelvis ångest eller stressrelaterade besvär. Det finns flera olika behandlingsformer för både ADHD och ångest, och läkemedel spelar ofta en central roll i vården.
Läkare förskriver ofta stimulerande läkemedel för att behandla ADHD. De fungerar genom att öka och balansera nivåerna av signalsubstanser i hjärnan, vilket kan minska symtom som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. Vissa barn får kortverkande preparat två till tre gånger per dag, medan andra får en långverkande tablett eller ett plåster som verkar hela dagen. Vanliga biverkningar är viktnedgång, sömnproblem och nedsatt aptit. Ritalin (metylfenidat) och Adderall är bland de mest använda stimulantia vid ADHD.
Det icke-stimulerande läkemedlet Strattera (atomoxetin) kan också användas vid ADHD, framför allt hos barn som inte svarar bra på stimulantia eller som får kraftiga biverkningar. Strattera kan lindra både klassiska ADHD-symtom och ångest och ges vanligen en eller två gånger per dag.
Läkemedet kan orsaka nedsatt aptit, viktnedgång och illamående. I sällsynta fall kan det påverka levern. Studier har dessutom antytt att Strattera kan öka risken för självmordstankar hos barn och tonåringar, vilket gör noggrann uppföljning extra viktig.
Vissa läkare förskriver antidepressiva läkemedel mot ADHD-symtom, särskilt om patienten inte svarat på tidigare behandlingar eller samtidigt har en humörstörning. Blodtryckssänkande läkemedel, som klonidin, kan även lindra ADHD-relaterade besvär som tics, sömnlöshet och aggressivitet.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är en grupp antidepressiva läkemedel som ofta används för att behandla ångeststörningar hos barn. Hit hör bland annat Zoloft, Paxil och Prozac. Dessa läkemedel medför en liten risk för ökade självmordstankar hos barn och unga vuxna, därför bör föräldrar noga övervaka sina barn under pågående behandling.
Oavsett vilken diagnos ditt barn har är det viktigt att följa hur hen mår under behandlingen – att rätt dos tas varje dag och att inga allvarliga biverkningar uppstår. Vissa barn har svårt att ta mediciner eftersom de inte är vana att svälja tabletter (de flesta av dessa läkemedel finns inte i flytande form) eller för att de inte vill erkänna att något ”inte stämmer” med dem.
Hjälp ditt barn att skapa en daglig rutin och påminn om att medicinen hjälper hen att må bättre och leva ett tryggt och hälsosamt liv. Var uppmärksam på både fysiska och psykiska biverkningar och kontakta läkaren så snart du upplever att något förändras – till exempel att symtomen förvärras eller att nya biverkningar visar sig. Läkaren kan då justera dosen eller byta till ett annat läkemedel vid behov.
All läkemedelsbehandling av barn ska alltid ske i samråd med ansvarig läkare. En kombination av insatser – medicinering, samtalsterapi och stöd i vardagen – ger oftast bäst resultat vid både ADHD och ångest.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online