ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) kan drabba inte bara barn utan även vuxna. Det är först under senare år som man insett att symtomen kvarstår upp i vuxen ålder, och diagnosen erkänns idag som en vuxendiagnos i samma utsträckning som en barndiagnos. Att leva med ADHD kan påverka din utbildning, din karriär och dina relationer. Därför är det viktigt att söka en utredning om du misstänker att du har ADHD.
De flesta vuxna som upptäcker att de har ADHD inser ofta att de sannolikt haft tillståndet sedan barndomen, men aldrig fått någon behandling. Många började redan som tonåringar att självmedicinera med alkohol eller droger. Vuxen-ADHD är svårt att diagnostisera, eftersom många symtom också förekommer vid depression och missbruk. Ibland upptäcker en vuxen sitt eget ADHD först när ett av hans eller hennes barn får diagnosen.
En vuxen med ADHD uppvisar oftast tre huvudsakliga beteendemönster: koncentrationssvårigheter (ouppmärksamhet), hyperaktivitet och impulsivitet. Dessa drag har vanligtvis varit tydliga personlighetsdrag ända sedan barndomen.
Du har problem med uppmärksamheten om du snabbt eller ofta tappar fokus på en uppgift. Du tappar intresset och lyssnar inte riktigt när andra pratar med dig – du låtsas lyssna, men tänker på något annat. Du följer inte instruktioner ordentligt och gör många slarvfel. Du ogillar arbete som kräver mycket detaljfokus. Du kan påbörja projekt bara för att lämna dem ofärdiga, byta hobby ofta och köpa många saker du ”måste ha”, för att sedan snabbt gå vidare till något nytt.
Du är hyperaktiv om du inte kan hålla stilla. Du plockar ständigt på saker, trummar med fingrarna eller vaggar och stampar med benen. Du reser dig plötsligt och går omkring. Du kan också drabbas av humörsvängningar, där du växlar mellan att känna dig nedstämd och plötsligt euforisk.
Du är impulsiv om du snabbt hoppar mellan olika uppgifter, även när konsekvenserna kan bli problematiska. Du avbryter andra medan de pratar och kan säga oartiga eller olämpliga kommentarer utan att först tänka på människorna runt omkring dig. Du tränger dig in i andras personliga sfär. Läkare talar numera också om så kallad disinhibition – oförmågan att stoppa en handling när den väl har satts igång. Du kan inte hejda dig från att göra det du impulsivt bestämt dig för i ditt huvud. Det kan handla om spelberoende eller tvångsmässigt shoppande, hett temperament eller en känsla av att vara ur kontroll.
ADHD verkar ha en genetisk komponent – det är vanligt att mer än en person i familjen har tillståndet. Om du får diagnosen ADHD bör du överväga att träffa en terapeut eller kurator som kan lära dig strategier för att hantera dina symtom. Det finns även läkemedelsbehandling som kan hjälpa, ofta i kombination med samtalsterapi och praktiska stödinsatser i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online