ADHD är en diagnos som verkar bli allt vanligare, särskilt bland barn. Det finns flera olika läkemedelsbehandlingar på marknaden, och de flesta av dessa medikamenter har biverkningar. Men hur mycket vet vi egentligen om de långsiktiga effekterna av ADHD-läkemedel?
ADHD, eller Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar inlärning, känslomässigt beteende och sömn. Diagnosen ställs oftast i barndomen men kan fortsätta in i tonåren och vuxenåldern. Ungefär ett av tre barn som utreds för koncentrationssvårigheter får diagnosen ADHD, och pojkar diagnostiseras oftare än flickor.
ADHD påverkar barnets utveckling. Studier visar att barn med ADHD i genomsnitt ligger cirka 30 procent efter sina jämnåriga när det gäller emotionell mognad.
Det finns tydliga tecken att hålla utkik efter, liksom olika terapier med läkemedel för att behandla tillståndet. De flesta av dessa läkemedel har dock biverkningar, allt från kortvariga till möjliga långsiktiga besvär.
Det finns flera tecken att uppmärksamma om du misstänker att ditt barn kan ha ADHD. Vissa symtom är milda, medan andra kan orsaka problem när barnet börjar skolan. Barn med ADHD tenderar att peta och inte kunna sitta still mer än några minuter åt gången. De hoppar ofta mellan olika aktiviteter utan att lyckas fokusera eller koncentrera sig länge på en enda uppgift. Många barn dagdrömmer mycket eller blir lätt förvirrade.
Barn med ADHD är ofta väldigt impulsiva och har svårt att överblicka konsekvenserna av det de säger och gör. Många är otåliga, har svårt att vänta på sin tur och avbryter ofta andra. Vissa barn visar också starka känslor utan eftertanke och kan få riktiga utbrott eller tantrum.
Om du misstänker att ditt barn har ADHD är första steget en utredning och ett samtal med din barnläkare. Läkaren kan sedan diskutera om läkemedelsbehandling är ett lämpligt alternativ.
Det finns flera läkemedelsbehandlingar för ADHD. De flesta tas en gång per dag och verkar i upp till 12 timmar. Vanligt förekommande läkemedel är Ritalin, Adderall XR, Concerta och Focalin XR. Ett av de nyare preparaten är Daytrana, ett plåster som appliceras på höftområdet.
Alla dessa ADHD-läkemedel har biverkningar. Vissa är lindriga eller måttliga och kan försvinna med tiden, medan andra kan ge långsiktiga effekter. Vanliga biverkningar är magont, torr mun, förstoppning, sömnlöshet och nedsatt aptit.
Allvarligare biverkningar kan vara kräkningar, högt blodtryck, hjärtklappning och förhöjda levervärden. Därför följs barn som står på ADHD-medikation regelbundet upp av barnläkaren med kontroller och blodprov.
Forskning pågår kontinuerligt för att kartlägga effekterna av långvarig användning av dessa läkemedel. Även om inga studier helt avslutats finns det flera farhågor kring de långsiktiga effekterna. Vissa experter oroar sig för att preparat som Ritalin kan påverka barnets utvecklande hjärna. Tester har dessutom visat att medicineringen kan hämma barnets längdtillväxt.
Hjärtrelaterade problem har rapporterats, men dessa inträffade främst hos barn och vuxna som redan från början hade hjärtproblem. Vissa befarar också att långtidsanvändning kan leda till missbruk av andra substanser senare i livet. Psykiatriska besvär som depression, ångest och aggression kan även uppstå.
En läkare övervakar alla dessa möjliga biverkningar och långtidseffekter under hela behandlingstiden, vilket gör regelbundna uppföljningar extra viktiga för barn som medicineras mot ADHD.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online