Kosten påverkar i princip alla delar av livet, och ADHD är inget undantag. Det finns inget som tyder på att ADHD orsakas av en viss typ av kost, och den går inte heller att bota enbart genom matval. Däremot verkar både barn och vuxna med ADHD vara extra känsliga för vissa livsmedel och tillsatser. Att identifiera och utesluta dessa utlösare kan bidra till att lindra symtomen. Och även om symtomen inte helt försvinner finns det inga nackdelar med en hälsosam kost.
Börja med att identifiera problemlivsmedel genom att utesluta alla tänkbara utlösare under en två veckor lång "detox"-period. Den första perioden är mycket restriktiv. Ta bort alla mejeriprodukter från kosten, särskilt komjölk, och ersätt med mandelmjölk eller rismjölk. Uteslut även fruktjuice, läsk och koffein.
Försök minska sockerintaget med minst 90 procent. Läs innehållsförteckningen noggrant och leta efter ingredienser som slutar på -os, eftersom dessa alla är sockerarter. Undvik bearbetade livsmedel i allmänhet och uteslut aspartam, tillsatser, konserveringsmedel samt artificiella färg- och aromämnen. Minska friterad mat med minst 90 procent och uteslut charkuterier samt smakförstärkaren MSG (natriumglutamat). Undvik alla livsmedelsfärger under hela denna tvåveckorsperiod. Målet är att äta mat så nära sitt naturliga tillstånd som möjligt och bli av med kemiska tillsatser.
Öka vattenintaget till minst sju till tio glas per dag och ät gott om frukt och grönsaker. Tillsätt oljor med högt innehåll av omega-3, exempelvis linfröolja eller nattljusolja. Gurkörtolja och vissa fiskoljor är också bra val. Använd oljorna till salladsdressinger eller tillsätt ungefär en matsked om dagen till annan mat när du lagar den. Håll koll på balansen mellan kolhydrater och proteiner i måltiderna och undvik kolhydratrika måltider. Servera en blandning av 60 procent protein och 40 procent kolhydrater till frukost. De övriga måltiderna bör bestå av 50 procent protein och 50 procent kolhydrater.
Byt till ekologiska livsmedel. Certifierade ekologiska produkter odlas utan bekämpningsmedel, herbicider och svampmedel, och certifierade odlare måste genomgå en strikt kvalificeringsprocess. Små gårdar följer ofta samma metoder men har inte råd att genomgå själva certifieringen. Besök därför gärna lokala bondemarknader under sommarmånaderna för att hitta dessa mindre odlare.
Vänta minst två veckor innan du börjar återinföra de uteslutna livsmedlen. Lägg till ett livsmedel åt gången, med minst två till tre dagars mellanrum. Ät flera portioner av livsmedlet, särskilt första dagen, och se om det uppstår någon reaktion. Reaktionen kan vara fysisk, till exempel röda fläckar eller nässelutslag. Du kan också märka känslomässiga eller beteendemässiga förändringar, som raseriutbrott eller plötslig irritabilitet. Om inga problem uppstår kan du fortsätta äta livsmedlet. Uppstår det däremot problem, uteslut livsmedlet igen och se om besvären avtar. Följ denna process varje gång nya livsmedel läggs till i kosten – då blir det mycket lättare att avgöra om livsmedlet fungerar som en utlösare.
Kostförändringar kan vara ett värdefullt komplement till annan behandling, men de ersätter inte professionell vård. Kontakta alltid läkare eller dietist innan du gör större omställningar i kosten, särskilt när det gäller barn, så att intaget av alla nödvändiga näringsämnen säkerställs under hela processen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online