Fem effektiva strategier för att hjälpa barn och ungdomar med ADHD

Uppskattningsvis 4–12 procent av alla barn i skolåldern lever idag med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), enligt FamilyDoctor.org. Tillståndet orsakas av en obalans i vissa signalsubstanser i hjärnan, bland annat dopamin och noradrenalin, som ansvarar för att organisera tankar och reglera impulser. Det vanligaste symtomet hos ett barn med ADHD är svårigheter att koncentrera sig, vilket i sin tur leder till problem med inlärning, relationer och beteende.

För att hjälpa barnet att hantera sin diagnos och kunna leva ett så normalt liv som möjligt krävs ett samordnat engagemang från föräldrar, lärare och läkare. Här följer fem beprövade strategier som kan göra verklig skillnad i vardagen.

1. Medicinering

Även om mediciner inte kan bota ADHD kan de lindra symtomen under en viss tid, ibland i upp till 24 timmar per dos. Forskning pågår kring flera olika läkemedel, men idag finns två välbeprövade och effektiva typer: centralstimulerande och icke-stimulerande preparat.

Arbeta tillsammans med ditt barns läkare för att ta reda på vilken typ och dosering som passar just ditt barn bäst. Eftersom vissa läkemedel kan ge biverkningar är det viktigt att läkaren genomför en komplett hälsoundersökning innan behandlingen påbörjas, samt följer upp barnet kontinuerligt under hela behandlingstiden.

2. Terapi

En psykiater eller annan legitimerad psykolog eller psykoterapeut kan hjälpa ditt barn att bygga upp en stark självbild genom olika behandlingsformer:

• Beteendeterapi – för att förändra och styra beteenden i en mer konstruktiv riktning.
• Samtalsterapi – för att lära barnet hantera eller minska symtomens påverkan.
• Träning i sociala färdigheter – för bättre samspel och umgänge med kamrater.
• Familjestödgrupper – där familjer möts och delar erfarenheter, glädje och frustration kring livet med ett barn som har ADHD.

3. Specialpedagogiskt stöd i skolan

Många barn med ADHD har rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd inom skolan. Tillsammans med en kurator eller specialpedagog kartlägger skolan barnets styrkor och svagheter, samtalar med dig som förälder och – med ditt godkännande – med barnets läkare. Utifrån detta tas en individuell handlingsplan fram, liknande ett åtgärdsprogram eller en individuell utvecklingsplan (IEP), som är skräddarsydd efter just ditt barns behov.

4. Samarbete med skolan

Ett nära samarbete med skolan är avgörande för barnets framgång. Några konkreta råd:

• Beskriv barnets svårigheter tydligt för läraren och se till att både läraren och skolsköterskan har en lista över barnets mediciner samt namn och telefonnummer till behandlande läkare.
• Be läraren hjälpa till att säkerställa att barnet tar med sig hem dokument, läxor och andra viktiga papper.
• En egen mapp, enbart för dessa saker, fungerar ofta utmärkt. Om läraren går med på den extra insatsen kan han eller hon kontrollera att mappen innehåller rätt handlingar innan barnet lämnar klassrummet varje dag.
• Håll kontakten levande genom regelbundna avstämningar med läraren, via telefon eller personliga möten, för att gemensamt följa barnets utveckling.

Grundprincipen är enkel: håll dig uppdaterad och involverad i allt som rör barnets skolgång.

5. En strukturerad hemmiljö

Barn med ADHD behöver struktur och tydliga rutiner. Ta fram en heltäckande dagsplan som listar alla aktiviteter från morgon till kväll – måltider, hushållssysslor, läxor, idrott, ledig tid med mera. Lämna utrymme för barnet att kryssa för varje aktivitet när den är slutförd, och håll ändringar av schemat till ett minimum.

Se dessutom till att alla barnets ägodelar har en bestämd plats, och att sakerna faktiskt hamnar där. Ge rikligt med beröm för gott beteende och belöna särskilt fina insatser med en liten belöning. Kom ihåg att ett barn med ADHD behöver konsekvent, lättbegriplig återkoppling och uppmuntran för att kunna behålla fokus på uppgiften.

Sammanfattning

Att växa upp med ADHD innebär utmaningar – men med rätt kombination av medicinsk behandling, terapi, pedagogiskt stöd och en strukturerad vardag både hemma och i skolan har barnet goda förutsättningar att trivas och nå sin fulla potential. Nyckeln till framgång är ett nära och löpande samarbete mellan hem, skola och vårdgivare.