1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kan man göra ett ADHD-test vid 15 års ålder?

Ja, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) kan diagnostiseras hos barn och ungdomar i alla åldrar – även vid 15 år. Det är faktiskt vanligt att symtom upptäcks eller utreds under tonåren, eftersom kraven i skolan ökar och svårigheterna blir tydligare.

Vilka kriterier används för att diagnostisera ADHD?

En ADHD-diagnos ställs aldrig utifrån ett enda test, utan baseras på flera tydliga kriterier:

  • Symtomen har funnits i minst sex månader och kan inte bättre förklaras av något annat psykiskt tillstånd.
  • Symtomen påverkar funktionsförmågan i minst två olika miljöer, till exempel skolan, hemmet eller sociala sammanhang.
  • Symtomen beror inte primärt på någon annan medicinsk sjukdom, exempelvis en sköldkörtelrubbning, eller på bruk av droger eller andra substanser.

Hur går en ADHD-utredning till?

För att kunna ställa en diagnos genomför en psykolog, psykiater eller annan legitimerad vårdgivare en omfattande utredning. Den kan innehålla följande delar:

  • Kliniska intervjuer med både ungdomen och föräldrarna.
  • Genomgång av medicinska journaler och skolunderlag.
  • Standardiserade bedömningsskalor och frågeformulär för att kartlägga ADHD-symtom.
  • Kognitiva tester som mäter uppmärksamhet, minne och exekutiva förmågor.
  • Fysisk undersökning för att utesluta andra orsaker.

I Sverige görs utredningar av ADHD hos ungdomar oftast inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), dit man kan vända sig via vårdcentralen eller elevhälsan i skolan.

Vad händer efter diagnos?

Om utredningen visar att kriterierna för ADHD är uppfyllda tar vårdteamet fram en individuell behandlingsplan. En sådan plan kan bestå av:

  • Läkemedelsbehandling – exempelvis centralstimulerande läkemedel som kan minska koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet.
  • Beteendeterapi – stöd för att hantera vardagen, strukturera tiden och utveckla strategier för skola och sociala relationer.
  • Pedagogiska anpassningar – extra stöd i skolan, anpassade undervisningsformer eller hjälpmedel.

Med rätt diagnos och behandling har många ungdomar god möjlighet att må bättre och lyckas både i skolan och i det dagliga livet. Att söka hjälp vid 15 års ålder är därför ett positivt steg, oavsett vad utredningen slutligen visar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online