ADHD kan diagnostiseras vid vilken ålder som helst, inklusive tonåren (15 år). Många fall upptäcks först när skol-/sociala krav överstiger kompensatoriska strategier.
Diagnostiska kriterier (DSM-5)
- ≥6 ouppmärksamhets- och/eller ≥6 hyperaktivitets-impulsivitetssymtom (ålder ≥17: ≥5 vardera).
- Förekommit ≥6 månader, debut <12 år (retrospektiv anamnes avgörande).
- Funktionsnedsättning i ≥2 miljöer (skola, hem, arbete, kamrater).
- Inte bättre förklarat av ångest, depression, inlärningssvårigheter, missbruk, somatickt tillstånd.
Omfattande utredning innefattar
- Klinisk intervju (tonåring + förälder(s)).
- Standardiserade bedömningsskalor (Conners, Vanderbilt, BASC, CAARS) – flera informanter.
- Skoljournaler, psychopedagogisk utredning (uteslut inlärningsstörning).
- Fysisk undersökning, lab (TSH, Hb, bly vid behov), sömnscreening.
- Missbruksbedömning (konfunders).
Behandlingsplan
- Stimulantia (metylfenidat, blandade amfetaminsalter) – förstahandsval, 70–80 % svar.
- Icke-stimulantia (atomoxetin, guanfacin XR, viloxazin) – alternativ.
- KBT/exekutiv funktionscoaching, skola 504/IEP, sömnhygien.
- Övervaka tillväxt, BT/HR, missbruksrisk.
Sen diagnos är vanlig och behandlingsbart – tidig insats förbättrar banan.
