ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), även känt som ADD (attention deficit disorder), är en kronisk neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör att den drabbade blir hyperaktiv, impulsiv och/eller ouppmärksam. Störningen visar sig oftast redan i barndomen. Den exakta orsaken till ADHD är okänd, men tillståndet kan ha samband med kemiska obalanser i hjärnan samt med ärftliga faktorer.
Det finns inget enskilt test som entydigt kan diagnostisera ADHD. Läkare fokuserar i stället på att samla in information från patientens familj och från personer som har regelbunden kontakt med patienten. Humör och beteendemönster hjälper läkaren att bygga upp en profil av patientens livsstil och vardag.
Manualen "Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders" (DSM) innehåller en översikt över symtom som läkare utgår ifrån när de ställer sin diagnos. Enligt manualen finns det tre typer av ADHD: kombinerad form (både ouppmärksamhet och hyperaktivitet-impulsivitet), huvudsakligen ouppmärksam form samt huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form.
En person med ouppmärksam ADHD uppvisar bland annat dessa symtom: svårigheter att lägga märke till detaljer, slarvfel, oförmåga att fullfölja en uppgift, svårigheter att följa instruktioner, tendens att undvika krävande uppgifter samt distraktion och glömska.
En person med hyperaktiv-impulsiv ADHD uppvisar bland annat dessa symtom: rastlöshet och vrickande i kroppen, svårigheter att sitta stilla, att springa eller klättra på olämpliga tillfällen, oförmåga att leka eller arbeta i lugn och ro, överdrivet pratande samt att avbryta andra mitt i samtal.
ADHD upptäcks och diagnostiseras betydligt mer sällan hos vuxna än hos barn, trots att många vuxna lever med tillståndet utan att veta om det. Odiagnostiserad ADHD hos vuxna kan leda till låg självkänsla, misslyckanden i arbetslivet och relationer samt i förlängningen depression. För att diagnostisera ADHD hos vuxna använder läkare ofta skriftliga tester. Ett exempel är Wender Utah Rating Scale (WURS), ett frågeformulär som syftar till att kartlägga vilka symtom patienten kan ha uppvisat redan under barndomen. Utifrån svaren och ett kliniskt samtal kan läkaren bedöma om symtomen har funnits sedan tidig ålder, vilket är ett krav för en ADHD-diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online