ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) blir allt vanligare bland barn, men störningen drabbar även uppskattningsvis 4,1 procent av den vuxna befolkningen i USA. Tillståndet behandlas oftast med stimulerande och/eller icke-stimulerande läkemedel. Båda typerna är kända för att ge goda resultat, men de kan också orsaka vissa ovanligare biverkningar. Med rätt behandling kan personer med ADHD leva ett helt normalt – ja, till och med extraordinärt – liv.
ADHD drabbar miljontals barn och vuxna världen över, och antalet diagnoser verkar öka. Studier från senare år visar att det finns skillnader i vissa delar av hjärnan hos personer med ADHD. Dessa skillnader kan förekomma i tre olika områden: den prefrontala cortex, som ligger i framdelen av hjärnan och fungerar som hjärnans kommandocentral; globus pallidus och caudatuskärnan, som ligger nära hjärnans mitt och styr hastigheten på signaler från den prefrontala cortex; samt lillhjärnan, strax ovanför hjärnstammen, som kontrollerar muskeltonus och balans.
ADHD-läkemedel kan i grunden delas in i två kategorier: stimulantia och icke-stimulantia. Bland de vanligaste stimulantierna återfinns Ritalin, Adderall och Dexedrine. Dessa läkemedel verkar genom att öka dopaminnivåerna i hjärnan. Vanliga icke-stimulerande alternativ är Strattera och Wellbutrin. Strattera påverkar ADHD genom att höja nivåerna av noradrenalin, medan Wellbutrin riktar in sig på både dopamin och noradrenalin. Nya ADHD-läkemedel utvecklas löpande, och flera av dem behandlar även andra tillstånd, exempelvis depression och högt blodtryck.
Oavsett vilken kategori läkemedlet tillhör fungerar ADHD-behandling genom att öka nivåerna av vissa signalsubstanser i hjärnan. Eftersom olika läkemedel använder olika mekanismer för att uppnå detta, varierar även graden av biverkningar mellan preparaten. De mest rapporterade biverkningarna är illamående, magont, huvudvärk, rastlöshet, yrsel och torr mun. Det är viktigt att komma ihåg att läkemedel påverkar varje individ på sitt eget sätt – förekomsten av biverkningar är därför mycket individuell.
ADHD-läkemedel prisas ofta för de betydande fördelar de ger patienterna. Stimulantia är särskilt effektiva för att förbättra koncentrationsförmågan och minska impulsivitet. Icke-stimulantia erbjuder liknande fördelar, men används framför allt vid samtidigt förekommande humör- eller ångeststörningar. De flesta patienter som fått en korrekt ADHD-diagnos uppger att fördelarna med medicinering vida överväger de eventuella biverkningarna.
Personer med ADHD har all potential att åstadkomma stora ting. Även om tillståndet kan skapa svårigheter för många drabbade, förknippas ADHD ofta med visionär fantasi, kreativitet, riskbenägenhet, intuition, snabb problemlösning, förmåga till hyperfokus och starka förhandlingsfärdigheter. Med rätt behandling är ett tillstånd som går utmärkt att hantera – och för vissa kan det till och med innebära en fördel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online