ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) har länge betraktats som ett mentalt tillstånd, men forskare har nu konstaterat att det i själva verket rör sig om en neurologisk funktionsnedsättning i hjärnans frontala lob – det område som styr beteende, organisering och impulskontroll. På grund av den nedsatta funktionen uppvisar personer med ADHD ofta beteenden som ligger utanför det som betraktas som socialt accepterat. Läkemedel förskrivs ofta för att återställa en mer balanserad hjärnfunktion, och doser justeras eller avbryts när tillståndet visar tecken på förbättring – vilket kan leda till abstinenssymtom.
Enligt Mayo Clinic är den exakta orsaken till ADHD fortfarande "ett mysterium", men flera återkommande faktorer pekar på möjliga förklaringar. Ärftlighet, rökning under graviditeten och exponering för miljögifter har pekats ut som faktorer som kan spela en roll vid utvecklingen av tillståndet.
Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har listat flera symtom att hålla utkik efter om man misstänker att ett barn har ADHD. Dessa inkluderar svårigheter att koncentrera sig, att lätt bli distraherad, att avbryta andra, att ständigt vicka eller röra på sig, svårigheter att leka med andra barn, överdrivet pratande samt att glömma saker. Om ett barn uppvisar några eller alla av dessa symtom kan det tyda på ADHD.
Enligt CDC finns det tre olika typer av ADHD. Den övervägande ouppmärksamma typen kännetecknas av att personen lätt blir distraherad och har svårt med organisering eller att slutföra påbörjade uppgifter. Denna form yttrar sig mer mentalt än fysiskt. Den övervägande hyperaktiva-impulsiva typen visar sig istället i fysisk rastlöshet, som att vicka och inte kunna sitta still. Dessutom kan personen göra olämpliga saker som orsakar problem eller skador på grund av sitt impulsiva beteende. Den tredje typen är en kombination av de två och kallas kombinerad ADHD.
Behandling av ADHD omfattar ofta receptbelagda läkemedel, beteendeterapeutiska metoder samt kost- och näringsförändringar. Läkemedel som Ritalin, Dexedrine, Adderall, Strattera och Concerta förskrivs för att stimulera dopaminproduktionen i hjärnan, vilket syftar till att öka motivation, koncentration och uppmärksamhet. Läkemedlens verkningstid varierar beroende på den förskrivna dosen.
De vanliga biverkningarna av ADHD-läkemedel är många och inkluderar magont, sömnlöshet, högt blodtryck, kräkningar, huvudvärk och nedsatt aptit. Concerta har kopplats till psykotiska tillstånd med hallucinationer. Bland biverkningarna av Ritalin finns hjärtklappning och arytmier.
Många av de läkemedel som förskrivs mot ADHD bedöms vara beroendeframkallande och kan leda till abstinenssymtom. Att sluta för hastigt kan ge depression, extrem trötthet och svaghet. Det har även rapporterats om psykos och självmordstankar hos personer som utsatt läkemedlen för snabbt. Abstinenssymtom kan till och med uppstå under pågående behandling om läkemedlet inte tas vid rätt tidpunkt. Det är viktigt att trappa ner doserna mycket gradvis och under läkares överinseende. Det rekommenderas att övervaka patienten för tecken på abstinens både under behandlingen och efter utsättning.
Studier visar att kostförändringar för ett barn med ADHD kan vara lika effektiva som vissa receptbelagda läkemedel – utan risken för farliga biverkningar. En studie från George Washington University fann ett samband mellan en proteinrik kost och minskad hyperaktivitet. Dessutom verkar intag av omega-3- och omega-6-fettsyror minska förekomsten av tillståndet. Dessa finns i spannmål, fisk och linfröolja. Enligt WebMD har låga järnvärden visats förstärka symtomen på ADHD, och järntillskott bör därför övervägas som en del av kosten. De rekommenderar 5 mg järnsulfat per dag, men höga doser järn kan vara giftiga för barn – rådfråga alltid din läkare innan du ökar järnintaget. Även ökat intag av zink och vitamin B6 verkar gynnsamt för personer med ADHD. Bearbetade livsmedel och socker bör minskas kraftigt eller elimineras helt ur kosten för att bidra till att lindra symtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online