Många uppskattar duvornas lekfulla beteende och gillar att mata dem med brödsmulor i parken. Men dessa vänliga ”flygande råttor” (även kända som klippduvor) bär på över 60 olika sjukdomar som kan orsaka luftvägssymptom liknande astma, bland annat andnöd, pipande andning, hosta och nästäppa. Kryptokokkos och histoplasmos, två potentiellt allvarliga svampsjukdomar kopplade till duvspillning, väcker oro världen över. Kroniskt infekterade personer kan drabbas av allergiska reaktioner, skador på lungor, hjärta och hjärna, illamående, feber, diarré och i värsta fall döden.
Kryptokokkos (Cryptococcus neoformans), även känd som torulos eller europeisk blastomykos, spåras till duvspillning på högt belägna platser som fönsterbrädor, tak och brandtrappor. Även fladdermusavföring innehåller Cryptococcus. Svampen finns i hela vår miljö, och den mänskliga kroppen är normalt motståndskraftig mot de små mängder man utsätts för i vardagen. Personer med nedsatt immunförsvar, hiv-infektion, nyligen genomgången operation, hudskador eller andra kroniska sjukdomar löper dock ökad risk.
Americas armés center för hälsofrämjande och preventiv medicin rapporterar att organiskt damm, särskilt sådant som är kontaminerat med duv- eller fladdermusavföring, är den viktigaste källan till svampen Cryptococcus neoformans i miljön. Svampen har påträffats i upp till 84 procent av proverna tagna från gamla duvrastplatser, och upp till 50 miljoner kolonibildande enheter per gram duvspillning har uppmätts.
Varje år insjuknar tusentals människor världen över efter exponering för duvavföring. Kryptokokkos finns både i färsk och äldre duvspillning.
Histoplasmos (Histoplasma capsulatum) förekommer vanligtvis i jorden under duvornas rastplatser. Dessa smittsamma och potentiellt farliga organismer kan dock finnas i varje ansamling av organiskt material (vatten, jord eller sand) som kontaminerats av duvträck. Människor smittas genom att inandas sporerna från svampen som finns i damm och skräp. Spillningen torkar, och svampen och allergenerna förs sedan med vinden – jorden runt parkbänken kan alltså vara kraftigt förorenad. Histoplasmos trivs bäst i varma och fuktiga klimat.
De flesta som drabbas får endast lindriga, influensaliknande symtom som huvudvärk, kroppsvärk, illamående, diarré, feber och frossa. Personer med nedsatt immunförsvar kan dock drabbas av allvarligare komplikationer som synproblem, lunginflammation eller, i värsta fall, döden. Sjukdomen smittar inte från person till person.
Allergiska reaktioner vid inandning av duvträck är vanliga. Dammet från torkad spillning irriterar näsgångarna och orsakar nysningar, hosta, ökad slembildning, andnöd, yrsel och svimmelhetskänslor. Brännande, kliande och röda ögon är också typiska symtom, liksom nässelutslag, hudutslag eller röda fläckar på huden.
Personer som arbetar i miljöer med duvspillning bör alltid vidta försiktighetsåtgärder:
Duvor räknas som världens smartaste fåglar – men kanske också de minst respekterade. De har levt och samspelat med människan i över 3 000 år. Efter domesticeringen har duvor förökats i det vilda och blivit förvildade. Den globala ökningen av vilda duvpopulationer innebär fler allergiska reaktioner och överförda sjukdomar. Idag är duvan den vanligaste fågelskadegöraren som är känd.
Duvor har förmåga att skapa begrepp och kan utföra uppgifter som tidigare ansågs möjliga endast för primater och människor. En duva kan känna igen sin egen spegelbild – den enda icke-däggdjur som visat denna förmåga. Den kan dessutom skilja mellan olika människor, både i verkligheten och på fotografi, samt känna igen de 26 bokstäverna i det engelska alfabetet. Uppfödda för brevbäring och kapflygning har duvor tjänstgjort för mänskligheten under lång tid.
För mer information om hälsoproblem kopplade till duvallergier och duvburna sjukdomar, kontakta din vårdcentral eller din behandlande läkare. Frågor om hälsorisker vid städning och borttagning av duvavföring på arbetsplatsen kan besvaras av NIOSH (National Institute for Occupational Safety and Health) i USA. I Sverige kan motsvarande vägledning erhållas via Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online