American College of Allergy, Asthma, and Immunology rapporterar att cirka tio procent av den amerikanska befolkningen har allergi mot sällskapsdjur eller exotiska djur. Även om allergi mot hund och katt är den vanligaste djurrelaterade allergien kan en allergi mot fjädrar eller dun ge allt från lindriga till svåra astmaliknande besvär. Med rätt medicinering och livsstilsförändringar går det dock bra att hantera en dunallergi.
Alla allergier beror på att kroppen producerar för stora mängder immunglobuliner – proteiner vars uppgift är att rikta in sig på infektioner så att immunsystemet kan bekämpa dem. Hos en person med allergi reagerar immunglobulinerna på material eller ämnen, exempelvis dun eller fjädrar, som normalt inte stör personer med ett välbalanserat immunförsvar.
Allergi mot fåglar eller fjädrar kan utlösas av flera olika källor. En person kan vara allergisk mot dun, alltså de små och mjuka fjädrarna som sitter längst in nära fjäderns bas. När personen kommer i kontakt med dun – antingen via en levande fågel eller indirekt genom exempelvis en dunkudde eller ett duntäcke – tolkar de känsliga immunglobulinerna kontakten som ett hot och startar en allergisk reaktion.
De vanligaste symtomen vid dunallergi är rinnande näsa, vattniga ögon, kliande hud eller andningsbesvär. Långvarig hudirritation kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd som eksem. En svår dunallergi kan i värsta fall utlösa ett livshotande astmaanfall, där luftvägarna svullnar så att luftflödet till lungorna och andra vitala organ begränsas.
I de flesta fall kan läkaren ställa diagnosen dunallergi genom att gå igenom patientens symtom och koppla dem till exponering för dun. För att utesluta andra allergier kan patienten även genomgå ett allergitest.
Vid ett så kallat pricktest använder läkaren en tunn nål för att föra in en liten mängd koncentrerat dunextrakt strax under huden, oftast på ryggen. Reagerar huden med ett utslag tyder det på att patienten är allergisk.
Ett alternativ är ett blodprov, där patientens blod blandas med dunserum. Provets analys sker sedan under mikroskop för att se hur snabbt immunglobulinerna i blodet fäster vid allergenet – en hög fästningsgrad tyder på allergi.
Det effektivaste sättet att hålla dunallergi i schack är att undvika källor till dun och fjädrar, exempelvis fjäderfä, fåglar, duntäcken och fjäderkuddar. Att installera luftfiltreringssystem i hemmet hjälper dessutom till att avlägsna dunpartiklar från luften. Många får även god hjälp av receptfria eller receptbelagda allergiläkemedel som dämpar symtomen vid allergiska reaktioner.
Allergivaccination, så kallad hyposensibilisering, innebär att patienten under flera månader injiceras med små doser dunserum för att kroppen successivt ska bygga upp en immunitet. Metoden ger ofta lindring men garanterar dock inte ett helt besvärsfritt liv.
De flesta som är allergiska mot dun är inte allergiska mot andra produkter från fåglar. Personer med dunallergi behöver alltså inte undvika kött eller ägg från höns eller andra fåglar. Dessutom har många som tror sig lida av dunallergi i själva verket allergi mot kvalster, som trivs i dunkuddar och duntäcken. Ett allergitest kan avgöra den verkliga orsaken till en misstänkt dunallergi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online