Kortisol är kroppens så kallade fight-or-flight-hormon – det hormon som hjälper dig att hantera livets stressmoment. Men kortisol har också antiinflammatoriska egenskaper som spelar en viktig roll vid allergiska reaktioner. Hormonet avaktiverar de vita blodkroppar som frigör histamin, vilket i sin tur orsakar inflammation. Läkemedel med kortisolliknande egenskaper används därför ofta för att behandla denna typ av inflammation.
National Institutes of Health beskriver kortisol som "ett steroidhormon som utsöndras från binjuren som svar på ACTH, ett hormon från hypofysen i hjärnan". Kortisol finns alltid i blodet i viss grad, men utsöndras i betydligt större mängder när kroppen utsätts för stress. Precis som farmakologiska motsvarigheter såsom hydrokortison undertrycker kortisol inflammation genom att avaktivera basofiler.
Enligt Mosbys medicinska uppslagsverk är basofiler vita blodkroppar som "producerar histamin vid inflammatoriska reaktioner". Histaminet vidgar kapillärerna så att andra vita blodkroppar kan bekämpa främmande inkräktare, exempelvis allergener eller patogener. Detta skapar sedan den svullnad och rodnad som förknippas med inflammation.
Basofiler bidrar också delvis till andra inflammatoriska reaktioner, bland annat den rinnande näsan och de kliande nässelutslagen som kännetecknar allergier.
Kortisol och basofiler befinner sig i ett slags dragningskampanj: basofilernas frisättning av histamin orsakar inflammation, medan kortisol motverkar den. Andra ämnen, så kallade antihistaminer, är dock ännu kraftfullare och snabbverkande än kortisol i detta antiinflammatoriska arbete.
Doktor Spergel och kollegor, i decembernumret 2008 av tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, förklarar att dessa ämnen är släkt med adrenalin (epinefrin).
Det finns flera läkemedelsprodukter, kända som antiinflammatoriska steroider, som efterliknar kortisolets aktivitet i kroppen. Doktor Schleimer listade i oktobernumret 1982 av Journal of Immunology dessa preparat i fallande styrkeordning: triamcinolon, dexametason, betametason, prednisolon och hydrokortison. Hydrokortison finns som en vanligt förekommande receptfri kräm mot klåda, medan övriga preparat endast får utskrivas på recept.
Doktor Spergels studie undersökte sambandet mellan kortisol och basofiler och visade att akut mental stress – den typ som höjer kortisolnivåerna – hämmade basofilernas aktivitet. Forskarna spekulerar i att denna hämning av basofiler under den akuta fasen av mental stress kan skydda individer från effekterna av basofilernas produkter, såsom histamin.
Kortisolets respons på akut stress, exempelvis inför en tentamen, skiljer sig markant från responsen vid kronisk stress, som exempelvis långtidsarbetslöshet. Akut stress ger höga kortisolnivåer, men när stressen varar längre återgår kortisolet faktiskt till normala nivåer. Det innebär dock inte att långvarig stress är ofarlig – den har många andra negativa effekter på den allmänna hälsan, något som nyligen uppmärksammats i Science Daily.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online