Allergiska reaktioner mot dammkvalster uppstår hos känsliga personer vars immunsystem inte tål ämnena när de kommer in i kroppen via ögon, näsa och mun. En dammkvalsterallergi kan utlösa besvär som rinit, bihåleinflammation, astma och nässelutslag, och symptomen blir ofta kroniska och långvariga på grund av höga halter av kvalster och en ständig exponering i hemmiljön.
Dammkvalster är mikroskopiska organismer som trivs i möbler, textilier, ytor, hudflagor och djurhår. De trivs allra bäst i fuktiga miljöer, och en hona kan lägga mellan 40 och 80 ägg under sin tre månader långa livstid. Kvalstern sprids via husdjur, kackerlackor, damm, sot, aska, hår, hud och mögelsporer, och lämnar efter sig mikroskopiska avföringspartiklar och hudfragment i luften.
Detta leder till dammansamlingar och sämre luftkvalitet i hemmet, vilket kan orsaka miljöallergier och andningsproblem hos både människor och djur.
Dammkvalsterallergi ger ofta symtom på allergisk rinit året om, bland annat nästäppa, snuva, nysningar, vattniga och kliande ögon samt väsande andning. Hosta är också vanligt och kan bli extra besvärande under natten, eftersom kvalster gärna samlas i sängkläderna, kuddar och madrasser. De fuktbindande tygerna tillsammans med mänsklig hud, hår och kroppssekret ger kvalstren både näring och en idealisk miljö att lägga och kläcka ägg i.
Allergisymtom till följd av inandning av dammkvalster kan också leda till sömnsvårigheter, huvudvärk och trötthet på grund av obehag och nästäppa.
Vid dammkvalsterallergi svullnar bihålorna och blir inflammerade när histamin frisätts, vilket stimulerar slembildning i näsans och lungornas slemhinnor. Vattniga ögon, postnasalt dropp och upphostat slem är vanliga följeslagare vid bihåleinflammation.
Symtom som tryck över ansiktet, täppt näsa och migrän kan utvecklas vid inandning av dammkvalster och leda till infektioner i bihålor, öron och lungor. I svåra fall kan detta orsaka andnöd, blödningar i lungorna, vävnadsskador och blockerade luftvägar.
Skabbkvalster, demodex och cheyletiella är typer av kvalster som djur kan bära på. Angrepp ger synliga tecken hos husdjur, exempelvis rosa, röda eller svarta missfärgningar och fläckvisa håravfall, samt beteendeförändringar som klåda, skrapande, bitande och slickande av armbågar och tassar.
Människor kan få nässelutslag, utslag, allergisk rinit, astma och bihåleinflammation vid kontakt med kvalsterburna djur. Lokala antihistaminer kan behandla både husdjur och ägare med hudirriterande kvalsterallergi, och antibiotika kan behövas för djur med långvariga symtom för att förebygga infektioner.
Att hålla luftfuktigheten inomhus under 70 procent med hjälp av avfuktare, luftkonditionering och fläktar kan minska mängden dammkvalster markant. Regelbunden dammtorkning, dammsugning och rengöring av hundbäddar, stoppade möbler, sängkläder, kläder och mattor hjälper också, liksom att byta ut gamla madrasser och kuddar.
Hypoallergena madrass- och kuddskydd kan köpas för att hålla sängarna fria från kvalster. Allergiska reaktioner kan dessutom behandlas med lokala eller orala antihistaminer, immunterapi, kortisonpreparat, inhalatorer, avsvällande medel, hostdämpande mediciner, ånginhalatorer och luftrenare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online