Mjölkallergi är en immunmedierad reaktion på mjölkproteiner (främst casein och vassle), skild från laktosintolerans. Den drabbar 2–3 % av små barn och kan fortsätta in i vuxen ålder. Reaktioner varierar från besvärliga till livshotande.
Symtomspktrum
- Hud: Urtikaria, eksemutbrott, angioödem (läpp/ögonlockssvullnad), klåda.
- Mage-tarm: Kräkningar, diarre, magkrampar, blod i avföringen (spädbarn).
- Andningsorganen: Visspande hosta, nästäppning, svalgtrånghet.
- Anafylaxi: Den mest allvarliga formen – snabb debut med hypotonii, luftvägsobstruktion och kardiovaskulär kollaps. Kräver omedelbar adrenalin.
Diagnostisk väg
- Klinisk anamnes: Tidpunkt, reproducerbarhet och symtommönster efter mjölkexponering.
- Pricktest: Kvadda ≥3 mm större än kontroll tyder på sensibilisering.
- Specifika IgE i blod: Blodprov mot antikroppar för casein/vassle.
- Munlig provokationstest: Guldstandard, utförs under medicinsk tillsyn för att bekräfta eller utesluta allergi.
Att leva mjölkfritt: Praktisk hantering
- Strikt undvikande: Läs etiketter efter mjölk, casein, vassle, laktalbumin, ghee, "naturliga aromer". Varningar för spårämnen är viktiga.
- Nödkit: Adrenalin-autoinjektor (två doser), antihistamin, astmainhalator om ordinerat. Skriftlig handlingsplan.
- Näringsmässig tillfredsställelse: Kalcium/vitamin D från berikade växtdrickor, bladgrönsaker, konserverad fisk med ben, kosttillskott. Dietistkonsult rekommenderas.
- Återinförande: Många barn utväxer mjölkallergi före skolåldern. Regelbundna allergikontroller vägleder säkert återinförande.
