Amyloida plack är proteinavlagringar som bildas i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Alzheimers är en obotlig form av demens som vanligtvis drabbar vuxna över 65 års ålder. Forskarna har ännu inte fastställt exakt vilken roll amyloida plack spelar i sjukdomen, men de bidrar sannolikt till att nervceller dör och att hjärnan krymper.
Den tyske forskaren och läkaren Alois Alzheimer var den första som identifierade amyloida plack hos en äldre patient, vars fallstudie och obduktionsresultat han presenterade år 1906. Förbättrade mikroskop och nya tekniker för färgning av hjärnvävnad hjälpte doktor Alzheimer att urskilja de klibbiga proteiner – som idag kallas amyloida plack – i sin patients nervceller.
Amyloida plack består huvudsakligen av fragment av peptiden beta-amyloid, ett olösligt protein. Placken innehåller även andra proteiner samt rester av annat cellulärt material. De utvecklas i utrymmena mellan hjärnans nervceller, och börjar ofta hos de nervceller som styr minnet. När plack ansamlas mellan nervcellerna blir det allt svårare för cellerna att kommunicera med varandra, vilket så småningom leder till att nervcellerna dör.
Forskare trodde länge att amyloida plack är orsaken till Alzheimers sjukdom. Viss forskning tyder dock på att placken endast är ett symtom på sjukdomen, inte dess underliggande orsak. Studier av hur amyloida plack utvecklas har visat att vissa enzymer påverkar amyloidprekursorproteinet – proteinet som ibland omvandlas till amyloida plack – på olika sätt. Vissa enzymer skapar beta-amyloid, proteinet som bygger upp placken, medan andra inte gör det. Ytterligare forskning kring dessa enzymer kan ge mer kunskap om hur Alzheimers sjukdom faktiskt utvecklas.
Amyloida plack är inte det enda som täpper till utrymmena mellan nervcellerna. Neurofibrillära trassel, som består av klumpar av proteinet tau, uppstår också i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. Precis som amyloida plack hindrar trasslen kommunikationen mellan nervcellerna och bidrar till att de dör.
Amyloida plack är ett av de mest framträdande kännetecknen vid Alzheimers sjukdom, men deras exakta roll är fortfarande föremål för intensiv forskning. En djupare förståelse för hur plack bildas – och hur de samverkar med andra patologiska förändringar som neurofibrillära trassel – kan i framtiden öppna vägen för nya behandlingsmetoder mot denna svåra sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online