Att utveckla ett vaccin mot Alzheimers sjukdom (AD) förblir en svår men aktiv forskningsfront.
Målpatologier
- Amyloid-β (Aβ): Flera vacciner (AN1792, CAD106, ACI-24, UB-311) rensade plack i möss; humanförsök visade ARIA (amyloid-relaterade avbildningsavvikelser) – ödem, mikroblödningar. Nyare design syftar till säkrare Th2-skev respons.
- Tau: Anti-tau vacciner (AADvac1, JNJ-63733657) riktar sig mot patologiskt fosfo-tau. Blod-hjärnbarriär (BBB) penetration och epitopval är hinder.
Kärnutmaningar
- BBB: Begränsar antikropp/immuncellinträde; kräver adjuvantdesign eller aktiv immunisering.
- Heterogenitet: AD blandar Aβ, tau, neuroinflammation, vaskulära, metaboliska faktorer – enstaka mål kan vara otillräckligt.
- Tidpunkt: Patologi börjar decennier före symtom; vaccination behöver förmodligen preklinisk initiering.
- Säkerhet: Undvika encefalit (AN1792) och ARIA.
Nuvarande status (2024)
- Inget godkänt AD-vaccin.
- Flera fas 1/2-försök pågår (Aβ och tau).
- Biomarkörguidad inklusion (amyloid PET, plasma p-tau217).
- Kombinationsstrategier (vaccin + anti-Aβ mAb) under studie.
Medan sjukdomsmodifierande antikroppar (lecanemab, donanemab) nu existerar, skulle ett säkert, effektivt vaccin revolutionera prevention. Forskningen fortsätter.
