Aluminiumgrytor och Alzheimers – finns det verkligen en koppling?

Alzheimers sjukdom är den mest kända formen av demens – ett tillstånd som innebär en gradvis förlust av hjärnfunktion och som främst drabbar äldre människor. Sjukdomen förvärras med tiden, och per januari 2011 fanns ingen botande behandling. Personer som insjuknar förlorar successivt sina högre hjärnfunktioner, där minnesförlust är det mest uppenbara symptomet. Mental förvirring, nedsatt kritisk tänkeförmåga och personlighetsförändringar är också vanligt förekommande.

Under årens lopp har många tidningsrubriker kopplat Alzheimers till aluminium i vanliga hushållsprodukter – läskburkar, antiperspiranter och aluminiumgrytor. Men hur mycket grundar sig dessa farhågor egentligen på? Här går vi igenom vad forskningen faktiskt vet.

Vad vi vet om Alzheimers sjukdom

Dr Alois Alzheimer var den första att beskriva sjukdomen år 1906. Under seklet som följt har mycket lärts om tillståndet, men dess orsaker är fortfarande oklara. När sjukdomen fortskrider sker ett antal karaktäristiska förändringar i hjärnan:

• Olika typer av proteiner börjar samlas i hjärnan, antingen som klumpar – kliniskt kallade plack – eller som tvinnade fibrer, så kallade trassel (engelska: tangles).
• Synapserna, de elektriska signalförbindelserna mellan olika delar av hjärnan, börjar brytas ned.
• Inflammation uppstår ofta i takt med att hjärnvävnaden försämras.
• Så småningom börjar hjärnceller dö i stora mängder.

Vad orsakar Alzheimers?

Det finns ingen enskild orsak till Alzheimers sjukdom, men forskare har identifierat flera faktorer som kan öka sannolikheten att utveckla den:

• Ålder är den mest uppenbara riskfaktorn – risken ökar stadigt ju äldre man blir.
• Genetik spelar också roll. Ett litet antal familjer världen över bär på en genetisk egenhet som gör Alzheimers oundviklig, medan betydligt fler har genvarianter som ökar deras sårbarhet för sjukdomen.

Alzheimers och aluminium – vad säger forskningen?

Redan 1965 föreslog två separata studier en koppling mellan Alzheimers och aluminium. Under de följande decennierna har dock många ytterligare studier gett motstridiga resultat. Idag stöder inte den medicinska professionen som helhet idén om att aluminium skulle orsaka Alzheimers.

Följdstudier av personer med höga halter aluminium i kroppen har exempelvis inte visat någon högre förekomst av Alzheimers, och undersökningar av personer som insjuknat har inte konsekvent påvisat förhöjda aluminiumnivåer. Den tidiga hypotesen från 1960-talet har alltså inte kunnat bekräftas av den moderna forskningen.

Hur mycket aluminium får vi i oss via kosten?

Enligt studier som citerats av brittiska Alzheimer's Society innehåller den genomsnittlige personens kost endast en mycket begränsad mängd aluminium. Nästan allt aluminium som intas under normala omständigheter filtreras bort av njurarna, medan större delen av resten lagras i skelettet.

Syrliga livsmedel som tomater och apelsinjuice kan tillfälligt öka kroppens upptag av aluminium – särskilt om maten tillagas i aluminiumkärl. Hälsovårdande myndigheter och medicinska forskare bedömer dock fortfarande inte detta som en ökad riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Sammanfattning

Trots årtionden av forskning finns det idag inga övertygande belägg för att aluminiumgrytor, burkar eller antiperspiranter skulle orsaka Alzheimers sjukdom. De välkända riskfaktorerna är istället framför allt hög ålder och ärftlighet. Den som ändå vill minska sitt aluminiumintag kan undvika att lagra syrlig mat i aluminiumkärl, men ur ett Alzheimers-perspektiv finns det inga vetenskapliga skäl till oro.