Enligt Alzheimers Disease Education & Referral Center (ADEAR) fokuserar behandlingen av Alzheimers sjukdom på att hjälpa patienter att bibehålla hjärnfunktionen, hantera beteendeförändringar samt hämma, fördröja eller förebygga sjukdomens utveckling.
Fram till 2009 hade den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) godkänt fem läkemedel som hjälper personer med Alzheimers att tänka, minnas och kommunicera: donepezil, rivastigmin, galantamin och takrin vid lindrig till måttlig Alzheimers sjukdom, samt memantin vid måttlig till svår sjukdom. Dessa läkemedel kan inte bota sjukdomen, men de kan tillfälligt förbättra eller stabilisera symtomen och därmed underlätta vardagen för både patienten och närstående.
Enligt Alzheimers Association är vanliga biverkningar av Alzheimersmediciner illamående, kräkningar, nedsatt aptit och oftare tarmrörelser. Takrin kan dessutom orsaka leverskador och kräver därför regelbundna leverprover under behandlingens gång. Patienter och anhöriga bör alltid diskutera nytta och risker med ansvarig läkare innan behandling påbörjas.
Personer med Alzheimers lider ofta av sömnproblem och kan vara rastlösa, ångestfyllda, irriterade eller nedstämda. Ett vanligt symtom är också benägenheten att vandra iväg utan mål. Enligt ADEAR bedriver forskarna kontinuerligt studier för att hitta effektiva metoder för att behandla dessa beteendesymtom, exempelvis genom icke-farmakologiska insatser som rutiner, miljöanpassning och trygghetsskapande åtgärder.
ADEAR rapporterade 2009 att forskare undersökte flera möjliga sätt att förebygga eller bromsa Alzheimers sjukdom, bland annat kardiovaskulära behandlingar, antioxidanter, immunterapi, kognitiv träning och fysisk aktivitet. Flera av dessa områden, särskilt motion, hjärt-kärlhälsa och mental stimulans, fortsätter idag att spela en central roll i arbetet med att minska risken för demenssjukdom.
ADEAR rapporterade att forskare från Weill Cornell Medical College och Alzheimer's Disease Cooperative Study inledde en studie 2008 för att undersöka huruvida intravenös immunglobulinbehandling kan förebygga eller vända demenssymtom hos patienter med Alzheimers.
Sedan dess har forskningsfältet utvecklats kraftigt. Under senare år har nya så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel, som aducanumab, lekanemab och donanemab, godkänts eller blivit föremål för godkännandeprocess i flera länder. Dessa antikroppsläkemedel riktar sig mot beta-amyloid i hjärnan och har visat sig kunna sakta sjukdomens progression i tidiga skeden. Utvecklingen ger nytt hopp för framtida behandling, även om frågor om långtidseffekter, kostnader och tillgänglighet fortfarande behöver besvaras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online