Demens är ett samlingsbegrepp för en grupp symtom som orsakas av olika hjärnsjukdomar. Tillståndet kallas ibland för senilitet, men det är viktigt att komma ihåg att demens inte är en naturlig del av åldrandet. Personer med demens har allvarliga problem med två eller flera hjärnfunktioner, exempelvis minne och språk.
Vissa medicinska tillstånd kan ge upphov till demensliknande symtom och går i sådana fall att behandla. Andra former av demens är progressiva, det vill säga de förvärras gradvis över tid, och har idag ingen botande behandling.
Demens kännetecknas av en progressiv mental försämring som blir så uttalad att den stör personens förmåga att fungera i samhället och klara vardagen. Minnesförlust är vanligt vid demens, men kan även bero på många andra orsaker, som stress, depression eller vitaminbrist. Därför krävs alltid en noggrann medicinsk utredning för att ställa rätt diagnos.
Människor med demens kan ha svårt att tänka klart nog för att utföra dagliga aktiviteter. De kan tappa förmågan att klä sig själva, äta, lösa problem och kontrollera sina känslor. Personligheten förändras ofta drastiskt under sjukdomens gång. Den drabbade kan lättare bli upprörd än vanligt eller uppleva hallucinationer.
Andra vanliga tecken är svårigheter att hitta ord, desorientering i tid och rum samt nedsatt omdöme. Symtomen utvecklas oftast långsamt, vilket gör att anhöriga ibland misstar dem för normalt åldrande.
Forskning tyder på att demens kan orsakas av åderförkalkning (arterioskleros), ett tillstånd som successivt minskar blodtillförseln till hjärnan. Även hjärnvävnadens död till följd av en rad mindre strokeanfall, funktionsstörningar i immunförsvaret, långvarigt högt blodtryck samt tryck från ansamlingar av fluor eller en tumör i hjärnan misstänks kunna bidra till demensutveckling. Dessutom antas vissa receptbelagda läkemedel och undernäring spela roll i en del fall.
Studier har identifierat mönster av näringsbrister hos vissa patienter med demens. B-vitaminer (i synnerhet B6 och B12), som är avgörande för en god kognitiv funktion, finns sällan i bearbetade livsmedel – vilka utgör en stor del av den moderna kosten. Enligt Dr. James Balch, författare till boken "Prescription for Nutritional Healing", har även brist på mineralerna zink, bor, kalium och selen kopplats till demens, liksom brist på acetylkolin och de antioxidativa vitaminerna A och E.
Risken att utveckla demens kan minskas genom att undvika exponering för tungmetaller som bly och aluminium. Kranvatten bör undvikas, liksom rökning – en studie publicerad i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet visar att rökning fördubblar risken. Ett ökat intag av antioxidanter kan bromsa eller möjligen vända utvecklingen av sjukdomen genom att minska ansamlingen av fria radikaler. Forskning tyder dessutom på att hormonet DHEA kan hjälpa till att förebygga Alzheimers form av demens.
Utöver detta visar forskning att regelbunden fysisk aktivitet, socialt engagemang och mental stimulans – exempelvis läsning, pussel och nya inlärningsuppgifter – kan stärka hjärnans motståndskraft och bidra till att skydda kognitiva funktioner längre upp i åldrarna.
Tänk på att alltid kontakta vården om du eller en närstående upplever symtom som kan tyda på demens. En tidig diagnos ökar möjligheterna till behandling, stöd och bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online