Alzheimers sjukdom är en degenerativ neurologisk sjukdom som gör att hjärnan krymper och att plack samt trasslar av protein bildas i hjärnvävnaden. Detta leder till progressiv demens och en successiv oförmåga att fungera självständigt.
I det lätta till måttliga stadiet (2–10 år) är patienterna glömska och har svårt att sköta personliga ärenden, exempelvis att betala räkningar, hålla tider och följa aktuella händelser. I det måttliga till svåra stadiet (1–5 år) blir de alltmer förvirrade och desorienterade och klarar inte längre av den grundläggande personliga vården. Markanta beteendeförändringar som rastlöshet, vandringsbeteende och våldsamma utbrott är vanliga, och patienten blir till slut sängliggande.
Även om läkemedel kan bidra till att bromsa sjukdomens utveckling, och flera kliniska prövningar utvärderar nya behandlingar, finns det i dag inget botemedel mot Alzheimers sjukdom.
Enligt National Institute on Aging behandlas lätt till måttlig Alzheimers sjukdom med kolinesterashämmare (Exelon, Aricept, Razadyne). Behandlingen bör påbörjas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet.
Det är dock svårt att mäta läkemedlens effekt. Vissa patienter avbryter behandlingen på grund av biverkningar som illamående, kräkningar, hallucinationer och paranoia. Andra uppvisar ingen synbar respons, även om progressionen faktiskt kan ha bromsats, medan ytterligare andra får en måttlig funktionsförbättring som kan vara i upp till två år. Ett äldre läkemedel, Cognex, har allvarliga biverkningar och används numera sällan.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt memantin (Namenda) för behandling av måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Medan kolinesterashämmare verkar på signalsubstansen acetylkolin riktar sig Namenda i stället mot glutamat. När sjukdomen fortskrider och den första medicinens effekt avtar kombineras därför ofta båda läkemedelstyperna, till exempel Namenda och Aricept.
Vissa läkare ordinerar potenta antipsykotiska läkemedel för att kontrollera agitation och onormalt beteende. En studie från England som rapporterades av Alzheimers Research Trust (2009) visade dock att den 24-månaders överlevnad bland patienter som fick antipsykotiska läkemedel endast var hälften så hög som hos dem som fick placebo.
Dessa läkemedel byter ofta ut en grupp symtom mot en annan, och även korttidsbruk har kopplats till stroke, lunginflammation och andra allvarliga biverkningar.
Ibland är den mest effektiva åtgärden vid Alzheimers sjukdom att hålla patienten trygg och hantera beteendet praktiskt. Det kan innebära:
Alzheimer's Association och MedicAlert driver tillsammans programmet Safe Return, som tagits fram som svar på det vandringsbeteende som är vanligt vid Alzheimers sjukdom. Den nationella databasen hjälper till att identifiera och hitta personer som försvinner.
För att delta måste patienten registreras i programmet och bära ett MedicAlert-ID i form av armband eller hänge. Vid en försvunnen person kontaktar programmet normalt den lokala polisen och skickar med bild och information som underlättar sökandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online