Senilitet, demens, senildemens och SDAT (senil demens av Alzheimertyp) är begrepp som ofta används omväxlande om Alzheimers sjukdom. Men all demens är inte densamma. Även om symtomen kan likna varandra kan vissa former av demens hejdas eller till och med vändas, medan andra inte kan det. Demens som orsakas av undernäring, vätskebrist eller depression kan gå tillbaka, men Alzheimers sjukdom kan varken stoppas eller vändas. Sjukdomen är dödlig och är den sjunde vanligaste dödsorsaken i USA.
Senildemens är en term som ofta används för att beskriva Alzheimers sjukdom. Ordet "senil" kommer från latinets "senilis", vilket betyder "hög ålder". Begreppet används för att beskriva sådant som kännetecknar den senare delen av livet, vanligtvis efter 65 års ålder. Förr betraktades senilitet som den "normala" glömska och förvirring som hör åldrandet till, men idag bedöms en majoritet av de som diagnostiseras med senilitet (60 till 70 procent) ha den dödliga Alzheimersdemensen. En definitiv diagnos kan dock först ställas efter döden, genom mikroskopisk undersökning av hjärnvävnaden.
Begreppet "demens" syftar egentligen på en grupp symtom som kan omfatta minnesförlust, nedsatt omdöme eller förvirring. Symtomen orsakas av en underliggande sjukdom eller ett tillstånd, exempelvis Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, stroke eller tumör. Många former av demens är progressiva, med en fortsatt försämring av kognitiva och intellektuella funktioner, minne, beteende och personlighet. Så småningom kan demens även åtföljas av mer tydliga fysiska manifestationer, som förlust av kroppsliga funktioner.
Det finns tre typer av Alzheimers. Den familjära formen är sällsynt, debuterar tidigt och drabbar mindre än 1 procent av de insjuknade. Formen med tidig debut diagnostiseras före 65 års ålder och kan börja redan i 30-, 40- eller 50-årsåldern. Formen med sen debut diagnostiseras efter 65 års ålder, och hela 90 procent av alla med Alzheimers har denna typ. Skadorna på hjärnan kan dock påbörjas 10 till 20 år innan några tecken på problem visar sig. Onormala proteinansamlingar som kallas amyloida plack och tvinnade proteintrådar som kallas neurofibrillära trassel tros störa neuronernas funktion i hjärnan, vilket gör att de först blir mindre effektiva, sedan slutar fungera helt och slutligen dör. Denna process sprider sig gradvis genom hela hjärnan.
De övriga 30 till 40 procenten av demensdrabbade har en demens orsakad av flera små hjärninfarkter, det vill säga lätta stroke; demens orsakad av andra sjukdomar som Parkinsons eller Huntingtons sjukdom; eller demens beroende på sköldkörtelrubbningar, depression, anemi, infektioner, vätskebrist, alkoholism eller till och med vitaminbrist. Läkare försöker utesluta samtliga dessa orsaker innan diagnosen möjlig eller sannolik Alzheimers sjukdom kan ställas.
Ålder är den enskilt viktigaste riskfaktorn för demens till följd av Alzheimers sjukdom. Fem procent av personer mellan 65 och 74 år har Alzheimers, och risken fördubblas vart femte år efter 65 års ålder, enligt Alzheimers Association. Efter 85 års ålder är risken att insjukna nästan 50 procent. Risken är också högre om en familjemedlem har sjukdomen eller om du har haft en allvarlig huvudskada. Det kan dessutom finnas ett samband med hjärthälsan; risken för Alzheimers är större om du lider av hjärtsjukdom, högt blodtryck, högt kolesterol, dåligt kontrollerad diabetes eller har haft en stroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online