Demens är ett tillstånd som kännetecknas av en rad symtom, bland annat minnesförlust, hallucinationer, paranoia, oro och rastlöshet, personlighetsförändringar, svårigheter att kommunicera, problem med motorik och koordination, olämpligt beteende samt nedsatt förmåga att resonera. Om din närstående visar några av dessa symtom bör du boka en tid hos läkare så snart som möjligt för att påbörja utredning och behandling.
Att vårda en närstående med demens i hemmet kan vara ett bra alternativ, särskilt om tillståndet inte har gått för långt. Det är dock viktigt att komma ihåg att demens är en utmanande sjukdom – både för patienten och för den som vårdar. Med rätt förberedelser och strategier går det dock att skapa en trygg och fungerande vardag.
Ta med patienten till läkaren för regelbundna kontroller och utvärdering av medicineringen. Vissa symtom kan lindras med läkemedel. Kolinesterashämmare är läkemedel som kan förbättra omdöme och minne genom att öka nivåerna av en viss signalsubstans i hjärnan. Biverkningar kan dock inkludera diarré, illamående och kräkningar. Läkaren kan också kombinera kolinesterashämmare med memantin, vilket kan bidra till att förbättra den övergripande hjärnfunktionen.
En person med demens kan bli orolig och frustrerad när miljön förändras plötsligt eller när hen ställs inför situationer som är svåra att hantera. Lär dig vilka situationer som kan stressa patienten och hitta sätt att underlätta. Hjälp exempelvis till med att välja kläder istället för att förvänta dig att hen ska klara det på egen hand. Det är också viktigt att hålla en liknande rutin varje dag.
Engagera patienten i roliga men stressfria aktiviteter och sociala besök. Hjälp till med matlagning, trädgårdsarbete, lyssna på musik tillsammans eller ta promenader i parken. Sociala besök kan hålla patientens sinne aktivt. Se dock till att berätta om besöken i förväg, eftersom överraskningar kan skapa oro – och påminn gärna om det kommande besöket flera gånger. Du kan också kontakta det lokala seniorcentret eller studieförbundet för information om kommande aktiviteter.
Undvik att diskutera hallucinationer med patienten om de uppstår. Sätt inte emot hennes vanföreställningar eller hallucinationer – det skapar bara frustration. Om hallucinationerna gör henne rädd, ge lugnande försäkringar och försök sedan att avleda henne med en aktivitet.
Prova några enkla miljöförändringar om patienten tenderar att vandra iväg. Oroa dig inte för vandrande om hen vistas i en säker del av trädgården. Blir det däremot ett problem kan du sätta upp en påminnelse på dörren, till exempel ett band spänt över dörrkarmen. Fungerar inte det, placera en möbel framför dörren. Du kan till och med hänga ett tyg över dörrhandtaget för att gömma det. Var försiktig med lås, eftersom de kan utgöra en fara om en brand skulle uppstå.
Att vårda en person med demens är krävande, både fysiskt och emotionellt. Glöm inte att ta hand om din egen hälsa: vila ordentligt, sök stöd hos andra anhöriga eller i stödgrupper och tveka inte att ta hjälp av hemtjänst eller daglig verksamhet när det behövs. I Sverige kan du även få råd och stöd via Demenslinjen samt kommunens demenskoordinator eller vårdcentral.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online