Alzheimers sjukdom (AD) är en progressiv neurodegenerativ störning och den vanligaste orsaken till demens (60–80 % av fallen). Den kännetecknas av insidös kognitiv nedgång, beteendeförändringar och eventuell förlust av självständighet.
Neuropatologiska kännetecken
- Amyloid-β (Aβ) plack: Extracellulära agg regeringar av vikta Aβ-peptider (främst Aβ42) härledda från amyloid precursor protein (APP) klivning. Stör synaptisk funktion, utlöser neuroinflammation.
- Neurofibrillära tangles (NFTs): Intracellulära agg regeringar av hyperfosforylerat tau-protein. Stör mikrobtubbaserad transport, leder till neuron död. Sprider i stereotypt mönster (Braak-stadier).
- Neurodegeneration: Synaptisk förlust, neurondöd, hjärnatrofier (hippocampus → associationsbark).
- Neuroinflammation: Mikroglial och astrocyt aktivering; duala skyddande och toxiska roller.
Riskfaktorer
- Ålder: Störst riskfaktor; prevalens fördubblas var 5:e år efter 65.
- Genetik:
- APOE ε4 allel: stor riskfaktor för sen debut AD (heterozygot ~3× risk, homozygot ~12×).
- Autosomalt dominanta mutationer (APP, PSEN1, PSEN2): sällsynta, orsakar tidig debut familjär AD (<1 % av fall).
- Vaskulära/Metabola: Hypertoni, diabetes, obesitet, dyslipidemi, rökning – särskilt i medelåldern.
- Traumatisk hjärnskada (TBI): Moderat/allvarlig TBI ökar risken.
- Livsstil: Fysisk inaktivitet, låg kognitiv engagemang, social isolering, dålig kost, överdriven alkohol.
- Sinnesskador: Hörsel/synförlust associerad med accelererad kognitiv nedgång.
Klinisk progress
- Preklinisk AD: Biomarker positiv (amyloid PET, CSF Aβ42/tau), kognitivt normal.
- Mild kognitiv funktionsnedsättning (MCI) till följd av AD: Objektiv kognitiv nedgång, bevarad självständighet i dagliga aktiviteter.
- Mild/Moderall/Allvarlig demens: Progressiv funktionsnedsättning över kognitiva domäner.
Aktuella behandlingar
- Symptomatiska: Kolinesterashämmare (donepezil, rivastigmin, galantamin) för mild-moderat; memantin (NMDA-antagonist) för moderat-allvarlig. Ger modest, tillfällig nytta.
- Sjukdomsmodifierande (Anti-amyloid monoklonala antikorper): Lecanemab, donanemab – minskar amyloidbörda, bromsar lindrigt klinisk nedgång i tidig symptomatisk AD. Bär risk för ARIA (amyloid-relaterade avbildningsavvikelser: ödem/mikroblödningar). Inte kurativa.
Forebyggande och forskning
Upp till 40 % av demensfall kan vara tillskrivbara modifierbara riskfaktorer (Lancet-kommissionen). Flerdomäninterventioner (FINGER-studien: kost, träning, kognitiv träning, vaskulär övervakning) visar lovande resultat. Forskning fokuserar på tau-riktade terapier, antiinflammatoriska tillvägagångssätt, tidig detektion via blodbiomarkörer (p-tau217, Aβ42/40) och precisionsprevention.
Tidig diagnos möjliggör planering, symptomatisk behandling, kliniska prövningar och livsstilsintervention. Konsultera en neurolog eller minnesspecialist för utredning.
