Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom är båda degenerativa neurologiska sjukdomar. Det innebär att deras grundorsak finns i hjärnan och att symtomen successivt förvärras i takt med att hjärnan försämras. På senare tid har studier dock visat att de två sjukdomarna kan ha en gemensam orsak. Denna spännande upptäckt öppnar dörren för forskning i många nya riktningar, vilket i slutändan kan leda fram till ett botemedel.
Alzheimers sjukdom dokumenterades och diagnostiserades för första gången år 1906 av den tyske läkaren Alois Alzheimer. Fram till de medicinska genombrott som gjordes för cirka 15 år sedan hade patienter med diagnosen dock få behandlingsalternativ. Parkinsons sjukdom har beskrivits i århundraden under namn på olika förlamningstillstånd, och redan 1817 formulerades hypotesen att problemen hade samband med kemiska obalanser i hjärnan.
Även om både Alzheimer och Parkinson är hjärnsjukdomar betyder inte deras förekomst och symtom nödvändigtvis samma neurologiska problem. Forskare tror att Alzheimers sjukdom orsakas av plack som bildas i hjärncellerna och stör kommunikationen mellan cellerna samt mellan hjärnan och resten av kroppen. Parkinsonsymtom tyder däremot oftast på brist av dopamin, ett ämne som hjälper musklerna att röra sig smidigt och effektivt. När dopaminhalten blir för låg försämras koordinationen.
De tidiga symtomen vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom är inte entydiga, och i vissa fall kan de förväxlas med varandra trots att de har olika bakomliggande orsaker. Personer med någon av sjukdomarna kan ha svårt att utföra vardagliga, välkända sysslor. Men orsakerna skiljer sig: Parkinsonpatienter får svårigheter eftersom deras koordination börjar svikta, medan Alzheimerspatienter har problem med att samordna stegen i själva uppgiften.
Andra tidiga tecken på Alzheimers sjukdom inkluderar språkproblem, som ovanligt ordval eller svårigheter att minnas välbekanta ord, samt nedsatt omdöme och desorientering – till exempel att gå vilse i sitt eget närområde. Tidiga varningstecken vid Parkinson är ofrivillig darrning, stela, rigida och tröga muskler samt en stel gång där kroppen är delvis framåtböjd.
Symtomen vid båda sjukdomarna kan i sällsynta fall uppstå tidigt i livet, men de visar sig vanligtvis först när patienten fyllt 60 år eller äldre. När sjukdomen har diagnostiserats finns olika behandlingar som kan förlänga patientens liv och hjälpa personen att fortsätta leva ett normalt och gott liv. Ingen av sjukdomarna går dock att bota idag, och båda leder i slutändan till döden.
Senaste studier från USA och England tyder på att Alzheimers och Parkinsons sjukdom i själva verket kan utlösas av samma hjärnkemikalier – eller av bristen på dem. Om detta stämmer skulle det kunna förklara varför många personer som diagnosticerats med den ena sjukdomen ofta uppvisar symtom på den andra. Forskningen pekar på att två viktiga hjärnkemikalier, tau och alfa-synuklein, kan samverka när de förekommer i höga koncentrationer och bilda hjärnskador, som antas ligga bakom båda de neurologiska sjukdomarna. I vissa fall höjde närvaron av det ena ämnet koncentrationen av det andra.
Forskarna bakom dessa upptäckter tror att fynden kan få stor betydelse för behandlingen av patienter med den ena eller båda sjukdomarna. Ett läkemedel som används mot Parkinson genom att förhindra bildningen av en viss typ av skada på hjärncellerna skulle exempelvis kunna bromsa, eller till och med stoppa, utvecklingen av Alzheimers sjukdom också.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online