Det kan vara svårt att avgöra om en äldre människa börjar utveckla demens, eftersom de första symptomen ofta liknar ett helt normalt åldrande. Demens är ett samlingsnamn för flera tillstånd som kännetecknas av försämrat minne och nedsatta mentala förmågor, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. En äldre person med demens kan exempelvis få problem med vardagliga sysslor som att köra bil, sköta ekonomin eller planera och laga en måltid.
Vanliga tecken är korttidsminnesproblem, svårigheter att tänka igenom problem eller slutföra komplexa uppgifter utan instruktioner samt koncentrationssvårigheter. Även personlighetsförändringar – att personen blir aggressiv, misstänksam eller deprimerad – kan vara tidiga varningssignaler.
Att upptäcka demens i ett tidigt skede är avgörande för att behandling ska kunna sättas in så snart som möjligt. Ett tidigt tecken kan exempelvis vara att den äldre börjar gå vilse i sitt eget närområde. Enligt uppskattningar från det amerikanska kongressens kontor för teknikutvärdering hade 1,8 miljoner amerikaner svår demens, medan National Institute of Mental Health uppgav att Alzheimers sjukdom drabbar cirka 4,5 miljoner amerikaner – en siffra som mer än fördubblats sedan 1980. Alzheimers är den vanligaste orsaken till demens bland personer över 65 år, och ytterligare cirka fem miljoner beräknas ha en lätt till måttlig demens. Studier tyder dessutom på att äldre som får behandling tidigt kan fördröja sjukdomens progression.
För att diagnostisera demens rekommenderar medicinska experter att den äldre bokar tid hos sin läkare för en noggrann genomgång av sjukdomshistorien. Därefter följer vanligtvis en medicinsk och neuropsykologisk utredning samt hjärnbildtagning i form av datortomografi (CT) eller magnetresonans (MRI). Undersökningarna hjälper läkaren att avgöra om patienten har demens och vilken typ som ligger bakom symptomen. Om du upptäcker tecken på demens hos en närstående är det viktigt att ta upp detta med personens läkare så tidigt som möjligt.
Det första steget är att lära sig känna igen de tidiga symptomen. Att övertala en närstående med demens att söka medicinsk hjälp kan dock vara utmanande – även om personen själv märker att minnet sviker, kan hen tveka inför att ta emot vård. Trots eventuellt motstånd är det avgörande att professionell hjälp söks, både för att fördröja sjukdomsförloppet och för att bevara livskvalitet och livslängd.
Familjer som vårdar en äldre med demens hemma eller på ett boende behöver planera särskilda arrangemang för att stötta sin närstående. Kronisk eller irreversibel demens kräver denna typ av anpassade insatser. Experter rekommenderar att familjen skapar förebyggande rutiner för vandring, desorientering, sömnlöshet och inkontinens. Säkerhetsåtgärder behövs också kring hantering av elapparater, bilnycklar och låsta dörrar. Många anhöriga behöver dessutom rådfråga jurist för att ordna ekonomiska frågor, exempelvis fullmakter och förvaltning av tillgångar.
Många medicinska studier visar att regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra den kognitiva funktionen och höja humöret hos äldre med demens. Forskning tyder på att daglig, måttlig konditionsträning kan fördröja debuten av demenssymptom. Ett träningsprogram för äldre bör kombinera olika aktiviteter som främjar balans, styrka, uthållighet och rörlighet. Detta är extra viktigt eftersom de tidiga fysiska tecknen på demens ofta inkluderar långsammare gång, sämre balans, svagare handgrepp och sämre koordination. En läkare eller legitimerad fysioterapeut kan hjälpa anhöriga att ta fram ett lämpligt program. Möt samtidigt den äldre med öppenhet, tålamod och mycket omtanke.
Regelbunden träning gynnar alla, även äldre med demens, eftersom den erbjuder emotionella, mentala och fysiska utmaningar som kan minska antalet symptom. Studier visar att en daglig träningsrutin förbättrar kognitiva förmågor, höjer humöret genom frisättning av serotonin, minskar ångest, främjar koncentrationen och lindrar uttråkning hos många äldre som lever med demens.
Demens hos äldre kan vara svår att upptäcka i ett tidigt skede, men god kännedom om symptomen gör stor skillnad. Genom att reagera på varningstecken, söka medicinsk utredning och kombinera vården med regelbunden träning och en trygg, anpassad miljö får både den drabbade och de anhöriga bättre förutsättningar att hantera sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online