
Har du blivit sjuk efter en nyligen genomförd resa kan det röra sig om legionärssjuka. Denna lungsjuka, vars utbrott oftast sker under sommaren och tidig höst, kan drabba människor efter kryssningar eller hotellvistelser. Namnet härstammar från ett utbrott bland medlemmar i American Legion som deltog i en kongress i Philadelphia 1976, men sjukdomen har funnits betydligt längre än så.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC läggs mellan 8 000 och 18 000 personer in på sjukhus varje år på grund av legionärssjuka. Antalet fall kan dock vara betydligt högre, eftersom många fall aldrig anmäls eller diagnosticeras. Möjliga komplikationer inkluderar akut njursvikt, andningssvikt och septisk chock. Mellan fem och trettio procent av alla fall får dödlig utgång. Personer över 65 år, rökare, personer med kronisk lungsjukdom samt de med försvagat immunförsvar på grund av andra sjukdomar eller medicinering löper större risk att insjukna.
Legionärssjuka orsakas av flera olika typer av legionellabakterier, framför allt Legionella pneumophila. Låga nivåer av dessa bakterier förekommer naturligt i varma och fuktiga miljöer som sjöar och floder och är oftast harmlösa. I inomhusmiljöer, exempelvis i bubbelpooler och vattensystem, kan legionellabakterier dock föröka sig kraftigt och orsaka utbrott. Bakterierna sprids snabbt i stora byggnader med komplexa vattensystem, som sjukhus och hotell.
Smitta sker främst genom inandning av små vattendroppar som innehåller bakterierna. Du kan också drabbas när vätska kommer in i lungorna, till exempel om du sätter i fel när du dricker, eller om du utsätter dig för kontaminerad jord vid trädgårdsarbete. Bakterierna tar över de immunceller som egentligen ska bekämpa dem och förstör dem till slut, vilket leder till svårare symtom och ett längre sjukdomsförlopp.
De första symtomen på legionärssjuka visar sig vanligtvis två till fjorton dagar efter smittotillfället och innefattar muskelvärk, huvudvärk, feber på cirka 40 grader och frossa. Vid den tredje dagen tillkommer ofta bröstsmärta, aptitlöshet, kräkningar, illamående, diarré, förvirring, trötthet, andnöd samt hosta som kan vara blodig eller innehålla slem. Sjukdomen kan ibland även orsaka infektioner i andra delar av kroppen, till exempel hjärtat eller i sår.
Det finns också en lindrigare form av sjukdomen, kallad Pontiac-feber, som inte angriper lungorna. Dess symtom är frossa, feber, muskelvärk och huvudvärk. Kontakta läkare om du uppvisar några symtom på legionärssjuka. Sjukdomen kan vara svår att diagnostisera eftersom den liknar vanlig lunginflammation. Din läkare kan utföra urintest, blodprov, lungröntgen, vävnadsprov, datortomografi eller lumbalpunktion för att avgöra om legionellabakterier finns i kroppen.
Behandlingen av legionärssjuka består av antibiotika som eliminerar legionellabakterierna ur kroppen. Risken för komplikationer kan vanligtvis minskas om behandlingen sätts in snabbt. De flesta som insjuknar och i övrigt är friska tillfrisknar helt. Pontiac-feber varar oftast bara två till fem dagar och kräver ingen behandling alls.
Grundlig rengöring och desinficering av inomhusvattenkällor kan förebygga utbrott av legionärssjuka. Om du röker kan ett rökstopp avsevärt minska risken att insjukna efter exponering för legionellabakterier. Sjukdomen smittar inte mellan människor, vilket innebär att kontakt med smittade personer inte ökar din risk – det är exponeringen för bakterierna i vattnet som spelar roll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online