Andning omfattar hela processen av syreleverans till celler och koldioxidavlägsnande. Den innefattar ventilation, yttre andning, transport och inre andning.
Cellulär Andning Typer
- Aerob andning: Använder O₂ i mitokondrier; ger ~30–32 ATP/glukos via glykolys, Krebs-cykel, oxidativ fosforylering.
- Anaerob andning (glykolys + jästring): Utan O₂; ger 2 ATP/glukos; producerar laktat (muskel) eller etanol/CO₂ (jäst).
Andningsorganets Anatomi
- Övre luftvägar: Näsa, farynx, larynx – filtrerar, värmar, fuktar luft.
- Undre luftvägar: Trakea → bronker → bronkioler → alveoler (≈300 miljoner, 70 m² yta).
- Lungor: Höger (3 lobar), vänster (2 lobar); pleurahinnor möjliggör friktionsfri expansion.
- Middelfjäll och intercostaler: Primära inandningsmuskler; kontraktion ökar thoraxvolym, sänker intrapulmonalt tryck.
Gasutbyte (Yttre Andning)
Vid alveol-kapillär membran diffunderar O₂ in i lungkapillärblod (binder hemoglobin), CO₂ diffunderar ut. Drivs av partialtryckgradient (PₐO₂ ≈ 100 mmHg, PₐCO₂ ≈ 40 mmHg).
Transport och Inre Andning
- O₂: 98 % bundet till Hb, 2 % upplöst. Levereras till vävnader; diffunderar in i celler för oxidativ fosforylering.
- CO₂: 70 % som bikarbonat (HCO₃⁻), 23 % karbamino-Hb, 7 % upplöst. Omvandlas till H₂CO₃ via karbonatanhydras; utandades.
Reglering
Centrala (medullära) och perifera (karotis/aorta-kroppar) kemoreceptorer känner av pH, PaCO₂, PaO₂; justerar andningsfrekvens/djup. Högre hjärncentra tillåter viljestyrd kontroll.
Effektiv andning upprätthåller cellulär energiproduktion och syra-basbalans.
