Luftvägarna använder ett flerlagerat försvarsystem för att fånga och avlägsna inandade partiklar.
Mekanisk filtrering
- Nåshår (vibrissae): Fångar stora partiklar (>10 µm).
- Konka-anatom: Tvingar luften att ändra riktning, deponerar partiklar via tröghetsimpact.
Mukociliär eskalerator
- Kaliciforma celler och submukösa körtlar utsöndrar slem (gel-lager) överliggande en perciliair sol-phase.
- Cilierat epitel: Koordinerad slagning (10–20 Hz) driver slem mot farynx med ~5–20 mm/min.
- Fångade partiklar (2–10 µm) rör sig till farynx och svalgas eller uppspottas.
Alveolär clearance
- Alveolära makrofager: Fagocyterar partiklar som når djupa lungan (<2 µm).
- Lymfatisk dränering: Till hila lymfkörtlar.
- Partikelförlösning/translokation: Vissa nanopartiklar kan gå in i cirkulationen.
Reflexer
- Nysning (nasal) och hosta (trakobronkial) ger explosiv utvisning.
Funktionsnedsättningsrisker
Rökning, föroreningar, dehydrering, anestesi, primär ciliair dyskinesi och cystisk fibros stör clearansen, vilket leder till infektion, inflammation och lungsjukdom.
