Andningsorganen leder luft, konditionerar den och utbyter gaser. Det delas in i ledningszon (inget gasutbyte) och respiratorisk zon (gasutbyte).
Ledningszon
- Näsa/Nasal håla: Filter, värme, fukta; lukt.
- Svalg (naso-, oro-, laryngo-): Gemensam luft/mat väg.
- Struphuvud: Röstorgan; epiglottis skyddar luftväg.
- Luftstrupe: C-formade krillegas benringar; ciliat pseudostratifierat epitel (mukociliär eskalator).
- Bronker (H/V huvud): Höger bredare, kortare, mer vertikal → aspirerade föremål favoriserar höger.
- Bronkioler: Ingen krillega; smuskel kontrollerar kaliber.
- Terminala bronkioler: Slut på ledningszon.
Respiratorisk zon
- Respiratoriska bronkioler: Alveolära utväxter börjar.
- Alveolära gänger → Alveolära säckar → Alveoler: 300–500 miljoner; 70 m² yta; typ I (gasutbyte), typ II (surfactant), makrofager.
Stödstrukturer
- Lungor: Höger (3 lobar), Vänster (2 lobar + lingula). Viscerala pleura.
- Pleuralhåla: Parietala pleura; pleuralvätska (smörjning, ytspänning).
- Middelfartan: Primär inspirationsmuskel (frenicus nerver C3–5).
- Tillägmuskler: Skalenus, SCM, intercostaler, bukmmuskler.
Kliniska korrelater
- Astma/KOL: bronkiolär smuskel hyperreaktivitet.
- Pneumoni: alveolär fyllning → konsolidering.
- Pneumothorax: luft i pleuralhåla → lungkollaps.
